Monday January 27th 2020
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

Lila inferno

Grefven

I takt med savens allt mer stigande nivĂ„er i sĂ„vĂ€l flora som fauna spritter det bĂ„de i hjĂ€rta och i sinne, sĂ„vĂ€l ute som inne. Rent konkret synliggjorde det kraftiga solljusets Ă„tervĂ€ndande till min bostad denna vecka, med smĂ€rtsam pregnans skall pĂ„pekas, behövligheten av en uppfrĂ€schning i rökoteket, rummet dĂ€r bĂ„de litterĂ€ra verk och cigarrer avnjutes i en hĂ€nförande symbios. Renoveringspaniken slog ner i bukhĂ„lan likt en tegelstenstung klump potatismos intrasslad i de obligatoriska stekta sillfilĂ©erna vanligtvis toppade med en deliciös vitsĂ„s med symfoniska nyanser och lekfulla undertoner av dill, genever och Dijonsenap. Som grĂ€dde pĂ„ moset anbringas sjĂ€lvfallet en stadig skopa rĂ„rörda lingon. Goes without saying. En fras som enligt insatta kĂ€llor miljöpartiets forne sprĂ„krör Birger Schlaug förövrigt brukade begagna dĂ„ dennes dĂ„varande kollega pĂ„ sprĂ„krörsposten, Eva Goes, ofta stormade ut ur mötesrummet i förteget vredesmod. LĂ„tom oss snarast lĂ€gga detta sidospĂ„r till handlingarna och istĂ€llet fokusera pĂ„ dagens huvudsakliga tema, frihandelsavtalet NAFTA mellan Mexico och USA. Nej, jag ber tusen gĂ„nger om ursĂ€kt, man skall icke driva gĂ€ck med sĂ„ viktiga saker som NAFTA. BAFTA dĂ€remot


Hursomhelst har jag senaste dagarna varit fasligt upptagen med underarbetet pÄ vÀggarna i rökoteket. Man vill ju icke Àgna sig Ät byggfusk dÄ man bygger Ät sig sjÀlv, ty vem kackar i eget bo, snyter sig i duschdraperiet eller lÄter hunden ensam sköta diskningen av hushÄllets utensilier? Icke Grefve FÄgelsparre Ätminstone! För de av er vilka hÀndelsevis icke Àro bekanta med termen rökotek tillÀggas kan att denna term de facto betecknar fusionen av bibliotek och rökrum till en helhet. Eljest nyttjar jag ej rökverk inomhus med undantag för köket dÄ en och annan vÀlrökt charkuterivara inmundigas runt frukosttid, om ordvitsen ursÀktas?

Kombinationen dagligt nyttjande av tobaksvaror med sekellÄngt kraftigt infallande solljus har icke varit den Carl Larsson inspirerade ursprungstapeten nÄdig kan jag sÀga. SÄledes beslutade jag mig för att klÀda om vÀggarna i nÄgot tÄligare Àn blommigt vÀggpapper frÄn 1900-talets första hÀlft. TÄligt men Àndock icke prÄligt eller alltför kostsamt Àr mina tre stÀndiga ledord. I vanlig ordning stÀllde jag mig det spörsmÄl jag stÀndigt brukar tillstÀlla mig sjÀlv dÄ jag stÀlls inför bryderier av liknande snitt och slag; Hur skulle Strindberg ha inrett detta rum om denne befunnit sig i min situation? Ty vem kan vÀl stÄta med mer trovÀrdighet gÀllande svensk inredning Àn August Strindberg dÄ denne odödliggjort sÄvÀl röda rummet som blÄ tornet? DÀr gott folk, ligger Ernst Kirchsteiger i lÀ med rÄge!

Med detta inredningstekniska dilemma, rörande designen av nya rökoteket obekvÀmt placerat i mitt knÀ, slog jag mig ner i min komfortabla engelska skinnfÄtölj belÀgen i föregÄende stycke nÀmnda rökotek. Medan jag drog efter andan sökte sig högerhandens fingrar mot min vÀnstra bröstficka. Ur asken med violtabletter valde jag omsorgsfullt ut en lovande pastill allt medan jag kontemplerade fÀrgtemperatur, ljusflöde, sinnestÀmning samtidigt som jag ytterst motvilligt lÀt blicken dragas mot den nakenstudie av Gauguin vilken temporÀrt förgyller norra vÀggen dÄ inkommande bud pÄ denna tingest varit skamligt lÄga. Efter en del kontemplerande fram och tillbaka fann jag emellertid att det sannolikt var en svagt purpurfÀrgad nyans jag sökte. Icke malva, violett, gredelin eller violblÄ utan purpur. Samtidigt accepterade jag tanken pÄ sÀnka utgÄngspriset pÄ Gauguins skabbiga dagisteckning med ytterligare en femtusing.

Glad i hÄgen och med rÄg i ryggen begav jag mig med denna purpurkolorerade vetskap i bakhuvudet Ästad till en av stadens fÀrgnasare i syfte att inhandla tillrÀckligt med lila fÀrg för tvÄ strykningar. I vÀntan pÄ en ledig expedit sökte jag mig förvÀntansfullt mot sektionen för inredningsfÀrg. FörfÀrades av den uppsjö av kulörer som erbjöds till försÀljning. HÀr hade jag i mitt stilla tjÀll förberett mig pÄ en purpuraktig variant. VÀl pÄ plats hos min lokale fÀrgnasare fann jag mig oförhappandes kringgÀrdad av en galax av mörklila nyanser. Sicket helvete! Det slutade med att jag erbjöds lÄna med mig en kulörkarta motsvarande tjockleken av Nationalencyklopedin i franska band. DÄ jag i samband med sÀnggÄendet flÀkte upp pÀrmen med oceanen av purpuraktiga fÀrgkort hann jag icke lÀngre Àn till sidan tre innan jag somnade pÄ flÀcken.

TvehÄgsenhet har aldrig legat för mig, tvÀrt om. DÀrför gick jag direkt dÄ jag vÀcktes av den tidiga morgonsolens smekande strÄlar pÄ en första tredjedels slump, en andra tredjedels magkÀnsla och en sista och tredje tredjedels ren smÄsnÄlhet dÄ jag slutligen fastnade för nyansen Napoleon dÄ denna sÄldes med rabatt motsvarandes tjugofem procent inkluderande en flaska penseltvÀtt samt en luddig roller. Min butler Willem lÄter föresten hÀlsa att första strykningen just precis i detta nu Àr avslutad. Med lite tur kan sista och avslutande strykningen genomföras under morgondagen sÄ att invigning kan hÄllas nÄgon gÄng under fredagens sista fjÀrdedel. Jojo, det vore nÄgot det.

Med mÄlarfÀrg i hjÀssan

Grefve FĂ„gelsparre