Monday March 1st 2021
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

21 Ă„r senare


Text: Lech Walesa. NĂ€r vi blickar tillbaka i tiden och undersöker de senaste 20 Ă„ren av frihet och demokrati i vĂ„r del av Europa, sĂ„ mĂ„ste vi börja med att titta Ă€nnu lĂ€ngre tillbaka för att se hur den politiska förĂ€ndringen tog sin början. Det var 1980 pĂ„ varvet i Gdansk det hela började
 För första gĂ„ngen i historien samarbetade alla samhĂ€llsgrupper i striden mot orĂ€ttvisor.

Under de föregĂ„ende polska upproren – som Ă€gde rum 1956, 1968, 1970 och 1976 – deltog för första gĂ„ngen arbetarklassen, intellektuella och studenter tillsammans i kampen. Aldrig tidigare hade vi lyckats samla alla, sida vid sida, mot ett och samma mĂ„l. Solidaritet Ă€ndrade pĂ„ det.

Solidaritet var en rörelse som försökte nĂ„ en fredlig förĂ€ndring genom dialog. Solidaritet arbetade utifrĂ„n med ett politiskt koncept som innebar att alla skulle vara delaktiga i det dagliga arbetet och att alla skulle bidra till landets utveckling. Det krĂ€vdes ett enormt tĂ„lamod – sĂ„dana förĂ€ndringar tar tid.  Efter smĂ€rtsamma erfarenheter, frĂ€mst frĂ„n 1970 dĂ„ kommunisterna dödade flera oskyldiga arbetare, insĂ„g vi i organisationen att vi mĂ„ste förĂ€ndra kampen; vi mĂ„ste ha en hĂ„llbar plan och anvĂ€nda oss av taktik. Denna metod visade sig vara lyckad och framgĂ„ngsrik.

Solidaritet kÀmpade för de svagaste i samhÀllet, slogs för mÀnskligt vÀrde, för vanliga mÀnniskors rÀttigheter, för bröd, arbete och demokrati.

SÄ gick vi igenom de besvÀrliga Ären pÄ 80-talet med krigstillstÄnd som bröt ner och försvagade mÄnga av vÄra medlemmar. NÀr sÄ det minnesvÀrda Äret 1989 kom, var organisationen rejÀlt försvagad och hade tappat mÄnga medlemmar. Trots alla slitningar i organisationen lyckades man ÀndÄ resa sig Änyo och öppna dörren för frihet och demokrati.

Det har nu gÄtt mer Àn 21 Är sedan dessa hÀndelser. Den 4 juni 1989 tog vi ett stort steg mot demokrati och frihet nÀr det första folkstyrda valet Àgde rum. Detta stora steg mot full demokrati var helt ovÀntat, och hade inte kunnat diskuteras vid Rundbordskonferensen. Medan de handlingsförlamade kommunisterna skakades av valresultatet, skyndade Solidaritet att fortsÀtta förÀndringsarbetet.

NÄgra mÄnader senare talade den första icke-kommunistiska premiÀrministern öster om Elbe i det polska parlamentet! Det visade sig bara vara inledningen till frihet. De kommunistiska dominobrickorna började falla. VÄr seger startade en dominoeffekt av förÀndringar i delar av Europa och vÀrlden. Det polska Solidaritet var en av de bidragande orsakerna till att Berlinmuren till sist föll, men vi pÄverkade Àven en del andra lÀnder till att Ästadkomma förÀndringar till det bÀttre för folket. Styrkan i vÄr organisation var nÀmligen grÀnslösheten.

Solidariteten borde inte ha nÄgra grÀnser i dag, nÀr det finns helt andra möjligheter Àn vad som dÄ var tÀnkbara för oss. Den oförÀndrade kÀrnan Àr Solidaritet med sitt universella budskap. Det fÄr man inte glömma. Endast dÄ kommer man att kunna anvÀnda historien som en möjlighet för Europa och vÀrlden.

I dag lever vi i en tid prÀglad av beroende av varandras mot- och framgÄngar. Alla lÀnder mÄste samarbeta och inte bara tÀnka pÄ sina egna intressen, men ibland lyser egoismen igenom hos vissa EU-medlemmar. Reglerna Àr enkla och borde vara lÀtta att följa, men i det dagliga arbetet tycks det vara lÀtt att glömma bort och tappa den röda trÄden och samarbetstanken.

Genom att anvÀnda de syften och vÀrderingar kring vilka man kÀmpade mot kommunismen, fÄr vi hjÀlp att bygga den europeiska idén om en sÀker och vÀlmÄende samexistens mellan nationer och stater. Det kalla krigets filosofi dominerades av fientlighet mot andra, maktkamp och konfrontation. Det kan man förstÄ nÀr tvÄ fientliga block stÄr framför varandra, öga mot öga. Idag behöver vi Àndra vÄr syn pÄ vÀrlden. Samarbete och solidaritet Àr de rÀtta svaren. Ibland kÀnner jag dock att denna förÀndring kan ta en hel generation för att mogna.

Detta fĂ„r jag bekrĂ€ftat nĂ€r jag tittar pĂ„ vĂ„ra barn och barnbarn – ett sĂ„dant tĂ€nkesĂ€tt nĂ„r fram mycket lĂ€ttare hos dem.

Min generation befinner sig fortfarande i den gamla perioden. MÄnga talar om att globalisera och integrera Europa, men det finns varken nÄgot globalt systematiskt tÀnkande eller nÄgot logiskt program för vÀrden.

Oavsett om vi vill eller inte, agerar vi enligt de gamla, inlÀrda metoderna som inte leder oss nÄgonstans. Det gör att vi driver runt i stÀllet för att fÄnga de globala vindarna i seglen. Alla europeiska lÀnder Àr fokuserade pÄ sina egna problem. Det finns en brist pÄ solidaritet i vÄrt tÀnkande. En solidaritet som vi polacker och Àven andra nationer anvÀnde i vÄrt fredliga arbete för ett demokratiskt Europa. Tack vare det enorma stödet frÄn andra demokratiska lÀnder i Europa, skedde förÀndringen utan vÄld.

Jag tror att denna solidaritet kommer att förena oss med nÀsta generation, som ett historiskt minne och samtidigt nÄgot mycket aktuellt. Solidaritet kan ocksÄ hjÀlpa oss i andra Äterkommande dilemman och problem nÀr det gÀller frÄgor om Europa och vÀrlden i övrigt.

Precis som för 21 Är sedan tror jag att solidaritet kan förÀndra och förbÀttra dagens samhÀlle.

Jag önskar innerligt att alla konsekvent följde denna vÀg, en vÀg dÀr vi alltid kan mötas. Det Àr vi skyldiga vÀrlden, varandra och de kommande generationerna.

Lech Walesa