Sunday December 8th 2019
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

Attacken pÄ statlig utbildning

Text: Noam Chomsky. Den statliga utbildningen Àr hotad i mÄnga lÀnder. Studenterna protesterar i Storbritannien, Kanada, Chile, Taiwan och pÄ andra stÀllen.

Striden pĂ„gĂ„r ocksĂ„ i Kalifornien. Los Angeles Times rapporterar om Ă€nnu ett kapitel i försöken att förstöra det som har varit vĂ€rldens bĂ€sta högre utbildningssystem: ”De statliga universiteten i Kalifornien har meddelat att de tĂ€nker stoppa antagningen till nĂ€sta vĂ„r pĂ„ de flesta universiteten. Alla sökande till hösten dĂ€rpĂ„ sĂ€tts pĂ„ vĂ€ntelista, medan man avvaktar resultatet av ett skatteförslag i en omröstning i november.”

Liknande nerdragningar i finansieringen planeras ocksĂ„ pĂ„ andra stĂ€llen i USA. ”I de flesta delstater”, rapporterar New York Times, â€Ă€r det nu undervisningsavgifterna och inte statliga anslag som tĂ€cker största delen av budgeten” vilket innebĂ€r att ”tiden dĂ„ det fanns statliga universitet som i huvudsak levde pĂ„ statliga bidrag, med fyraĂ„riga utbildningar till rimliga kostnader, nu kan vara slut.”

Utsikterna för de kommunala gymnasierna –community college – Ă€r inte bĂ€ttre. Den finansiella nedgĂ„ngen drabbar ungdomar frĂ„n 17 Ă„r och uppĂ„t. ”Det har blivit en förĂ€ndring i synsĂ€ttet, frĂ„n tanken att vi som nation tjĂ€nar pĂ„ högre utbildning till tanken att det Ă€r de som utbildas som tjĂ€nar mest och dĂ€rför ska betala vad det kostar”, sammanfattar Ronald G. Ehrenberg, styrelsemedlem i New Yorks statliga universitetssystem och chef för forskningsinstitutet Cornell.

En bĂ€ttre beskrivning tycker jag Ă€r ”Medvetet misslyckande” (Failure by Design), titeln pĂ„ en studie som nyligen genomförts av Economic Policy Institute, som lĂ€nge varit en kĂ€lla till pĂ„litlig information och analyser om det ekonomiska lĂ€get i USA.

EPI-studien tar upp följderna av den ekonomiska förĂ€ndringen en generation tillbaka, dĂ„ utvecklingen gick frĂ„n inhemsk produktion till finansialisering och utlandsbaserad verksamhet – offshoring. FörĂ€ndringen har gjorts medvetet; det har alltid funnits andra alternativ.

En motivering till de medvetna planerna Ă€r det som nobelpristagaren Joseph Stiglitz kallade ”religionen” att ”marknader leder till ekonomiskt effektivt utfall”. Den tesen fick sig Ă€nnu en törn nĂ€r fastighetsbubblan sprack. Övertron pĂ„ marknaderna gjorde att fastighetsbubblan ignorerades, och det var det som satte igĂ„ng den nuvarande ekonomiska krisen.

Det finns ocksĂ„ de som hĂ€vdar att det finns stora fördelar med den radikala utbyggnad av de finansiella institutionerna som Ă€gt rum sedan 1970-talet. Men vi har fĂ„tt en mer övertygande beskrivning av den ekonomiske korrespondenten Martin Wolf i Financial Times: ”En finansiell sektor som tappat kontrollen Ă€ter upp marknadsekonomin inifrĂ„n, precis som getingens larver Ă€ter upp sitt vĂ€rddjur inifrĂ„n.”

EPI-studien noterar att det “medvetna misslyckandet” Ă€r klassbaserat. Det medvetna misslyckandet var en stor framgĂ„ng för dem som planerade det. Det kan man se i den otroliga koncentrationen av rikedomar hos en procent av befolkningen i USA; faktiskt hos bara 0,1 procent. Samtidigt har majoritetens tillgĂ„ngar stagnerat eller minskat.

Kort sagt, nĂ€r möjligheten finns följer ”mĂ€nsklighetens herrar” sin ”avskyvĂ€rda regel: allt till oss och inget till de andra” som Adam Smith förklarade för lĂ€nge sedan.

Statlig massutbildning Àr en av det amerikanska samhÀllets stora framgÄngar. Det finns mÄnga dimensioner hÀr. Ett syfte var att förbereda oberoende lantbrukare för livet som lönearbetare och fÄ dem att tolerera villkor som lantbrukarna tyckte var praktiskt taget slaveri.

TvĂ„ngsinslaget gick inte obemĂ€rkt förbi. Ralph Waldo Emerson observerade att politiska ledare vill ha utbildning för allmĂ€nheten för att de Ă€r rĂ€dda: ”Det hĂ€r landet befolkas av tusentals, miljontals vĂ€ljare, och man mĂ„ste utbilda dem sĂ„ att de inte hotar oss.” Men de skulle utbildas pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt: BegrĂ€nsa deras utsikter och förstĂ„nd, hĂ„ll dem borta frĂ„n fritt och sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande, och trĂ€na dem till lydnad.

Den “avskyvĂ€rda regeln” och tillĂ€mpandet av den har ofta gett anledning till motstĂ„nd, som i sin tur vĂ€ckt denna rĂ€dsla hos eliten. För fyrtio Ă„r sedan var oron stor för att folk höll pĂ„ att bryta sig ur apatin och lydnaden.

PĂ„ den extremliberala kanten kom det strĂ€nga varningsord 1975 frĂ„n Trilaterala kommissionen – en privat politisk grupp dĂ€r president Carter hĂ€mtade mĂ„nga av sina regeringsmedlemmar – om att det var för mycket demokrati. Felet var bland annat att de institutioner som var ansvariga för ”indoktrineringen av unga mĂ€nniskor” hade misslyckats. Och till höger pĂ„ den politiska skalan klagade Lewis Powell i en betydelsefull rapport 1971 till den amerikanska handelskammaren, den frĂ€msta pĂ„tryckningsgruppen för affĂ€rsvĂ€rlden. Han ogillade att radikala element höll pĂ„ att ta makten över allting – universiteten, media, staten med mera – och han vĂ€djade till affĂ€rsvĂ€rlden att anvĂ€nda sin ekonomiska makt för att avvĂ€rja attacken mot vĂ„r prisade livsstil. Den kĂ€nde han vĂ€l till. Som lobbyist för tobaksindustrin var han mycket bekant med hur de rikas förmyndarsamhĂ€lle fungerar, det som han kallar ”den fria marknaden”.

Sedan dess har mycket gjorts för att Ă„terstĂ€lla ordningen. Ett exempel Ă€r korstĂ„get för privatisering – att lĂ€gga kontrollen i pĂ„litliga hĂ€nder.

En annan Ă„tgĂ€rd Ă€r den kraftigt ökade utbildningen, som har stigit med nĂ€stan 600 procent sedan 1980. Ökningen producerar ett högre utbildningssystem som har ”mĂ„nga fler nivĂ„er Ă€n i andra lĂ€nder” enligt Jane Wellman, före detta chef för organisationen Delta Cost Project som analyserar och granskar kostnaderna för högre utbildning i USA. Den ökade utbildningen fĂ„ngar studenterna i lĂ„ngvariga skuldförbindelser vilket i sin tur gör att de underkastas den privata sektorn.

Man försöker ange ekonomiska skÀl för nerdragningen av de statliga anslagen till utbildningssystemet men de Àr inte hÄllbara. I bÄde rika och fattiga lÀnder, Àven i grannlandet Mexiko, Àr utbildning gratis eller kostar bara en symbolisk summa. SÄ var det ocksÄ i USA nÀr det var ett mycket fattigare land efter andra vÀrldskriget. DÄ kunde ett stort antal studenter börja pÄ college genom den sÄ kallade GI bill, en lag som underlÀttade livet för hemvÀndande soldater, bland annat genom att de fick bidrag för utbildning. Det blev en bidragande del till den unika ekonomiska tillvÀxten, för att inte nÀmna hur viktigt det var att mÄnga fick ett bÀttre liv pÄ grund av möjligheten att utbilda sig.

Ett annat pĂ„hitt Ă€r bolagiseringen av universiteten. Den har lett till att de olika chefsnivĂ„erna har mĂ„ngdubblats. Ofta tillsĂ€tts professionella chefer istĂ€llet för, som tidigare, personal frĂ„n fakulteterna. Universiteten har ocksĂ„ pĂ„tvingats affĂ€rskulturens ”effektivitet”, som inte bara Ă€r ett ekonomiskt utan ocksĂ„ ett ideologiskt begrepp.

Ett exempel pĂ„ nerdragningarna Ă€r att statliga college har beslutat att ta bort utbildningar till sjuksköterska, ingenjör och datorvetenskap eftersom de kostar för mycket. Det rĂ„kar vara yrken dĂ€r det rĂ„der brist pĂ„ arbetskraft, rapporterar New York Times. Beslutet skadar samhĂ€llet men Ă€r i samklang med företagsideologins kortsiktiga vinstintresse utan hĂ€nsyn till vilka följder det fĂ„r för mĂ€nniskorna. Allt enligt den ”avskyvĂ€rda regeln”.

NÄgra av de mest försÄtliga effekterna drabbar undervisningen och kunskapskontrollen. Upplysningens utbildningsideal illustreras av ett utlagt snöre som studenterna följer, var och en pÄ sitt sÀtt. DÄ utvecklar de sin kreativitet och sitt intellektuella oberoende.

Det oönskade alternativet Àr bilden av vatten som hÀlls i ett kÀrl som lÀcker överallt. Metoden kÀnner vi alla till av egen erfarenhet. I den senare metoden undervisar man för proven och anvÀnder andra mekanismer som Àr förödande för studenternas intresse och försöker forma dem efter en mall som lÀtt kan kontrolleras. Det Àr bara en alltför vÀlbekant modell idag.

© 2012 Noam Chomsky

Noam Chomsky Àr professor emeritus i lingvistik och filosofi vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge, Mass.

ÖversĂ€ttning Lotta Askaner Bergström