Saturday October 23rd 2021
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

Summer in the city

Lars Yngve

I samma ögonblick som vĂ€rmen anlĂ€nder dyker Ă€ven bilar med rusande motorer upp. En del tycks tro att omgivningen blir imponerad över att man kan rusa bilmotorn och slĂ€ppa upp kopplingen med ett ryck och dessutom vrida upp volymen pĂ„ bilstereon till max och lĂ„ta alla i nĂ€rheten njuta av bilisternas frĂ„nstötande musiksmak med leksaksartister och dansbandsreggae, jaja, inte samtidigt – naturligtvis! .

För ett tag sedan


 gav jag mig ut pĂ„ en promenad med spĂ€nstiga steg; solen sken, fĂ„glarna visslade frijazz i trĂ€d och buskage och molnen hade precis sĂ„dĂ€r lagom serietidningsknasiga former som fĂ„r en pĂ„ riktigt gott humör. Jag trallade dĂ€r jag knallade och det dröjde inte mĂ„nga steg innan jag var tvungen att korsa en gata. Jag joinade ett gĂ€ng som stod still vid ett övergĂ„ngsstĂ€lle och följde den förbipasserande trafiken likt en boll i Kungliga tennishallen. PĂ„ andra sidan vĂ€gen stod en man som Ă€ger en restaurang med felstavad meny. NĂ„vĂ€l, han gestikulerade vilt med armarna, men ingen av de förbipasserande bilarna förstod att han menade att de skulle stanna. Till sist tog han ett rejĂ€lt grepp om sin magvĂ€ska, drog upp den halvvĂ€gs mot armhĂ„lorna och tog ett steg ut pĂ„ den första vita markeringen, för att omedelbart, med ett förskrĂ€ckt Scooby-DoosktbakĂ„tskutt, Ă„tervĂ€nda till trottoaren igen. En stubbad typ med utskjutande platt munomrĂ„de kom susande i en Opel Manta med spoiler, vinge och ett stort avgasrör och hötte med nĂ€ven och vrĂ„lade ”E du helt jĂ€vla dum i huvudet gubbajĂ€vel?”.

Mannen var troligtvis inte alls dum pĂ„ nĂ„got vis, han ville bara korsa gatan – oskadd. Vi kom över till sist, men det tog sin lilla tid.

Det Àr faktiskt inte bara ute i trafiken man riskerar att bli utsatt för dessa hÄrdgasande ÀrthjÀrnor. En dag nÀr jag satt i ett hus som ligger parallellt med en rikligt trafikerad vÀg, hörde jag genom det öppna fönstret en bil pÄ avstÄnd varva upp, för att sekunden senare lÄta dÀckens kvidande avslutas med ett brak i husgrunden.

NĂ€r jag öppnade ytterdörren tittade jag rakt in i kofferten pĂ„ en bil med ett förbannat stort avgasrör! Det var sĂ„ overkligt att jag kikade efter en dold kamera och nĂ„gon kamrat, eller en taliban, men insĂ„g snart att det inte rörde sig om en attack eller ett practical joke. Mina tankar strömmade inte sĂ„ snabbt som man önskat, men nĂ€r de vĂ€l nĂ„tt sitt mĂ„l sĂ„ fick jag frossa och insĂ„g att barn, fotgĂ€ngare och cyklister regelbundet passerar förbi utanför huset. TĂ€nk om


Efter nĂ„gra minuter var det min ilska som varvades upp till rött över det intrĂ€ffade. Mina nĂ€sborrar spĂ€rrades upp, jag började koka inombords, rĂ€ttade till glasögonen och gick in i Michael Douglas karaktĂ€r William Foster i filmen Falling Down, och om, jag sĂ€ger bara OM, jag hade jag haft en gammal torr Skogaholmslimpa inom rĂ€ckhĂ„ll sĂ„ vet jag inte hur det hade slutat. Men – för det finns ett sĂ„dant, en spĂ€rr – jag tog mitt förnuft till fĂ„nga och tillkallade istĂ€llet polis. HĂ€ndelsen fick mig att fundera pĂ„ att det kanske Ă€r viktigt att pĂ„peka ett par saker för alla dem som av nĂ„gon mĂ€rklig anledning fĂ„tt för sig att de har nĂ„gon sorts frikort och fĂ„r köra som galningar inne i stĂ€derna. SnĂ€lla ni lĂ€s hĂ€r, jag skriver s a k t a:

Avslöjande 1

Det Ă€r inte tufft, imponerar knappast pĂ„ nĂ„gon och utstrĂ„lar inte den minsta ”farlighet” att vrida sin keps bak och fram, rusa en bilmotor och dĂ€refter slĂ€ppa upp kopplingen med ett ryck, i tĂ€tbebyggd miljö. DĂ€remot Ă€r det en tydlig signal till omgivningen om att det Ă€r fritt blĂ„s mellan öronen pĂ„ den som sitter bakom ratten och att hĂ„let i intellektet Ă€r lika stort som hĂ„let pĂ„ utblĂ„sningsröret och det Ă€r – vad nĂ„gon kompis Ă€n försöker att inbilla er – ingen större merit.

Avslöjande 2

Trots att det Ă€r vanligt förekommande att det stĂ„r tvĂ„ skyltar som markerar den gĂ€llande hastigheten pĂ„ vĂ€garna, alltsĂ„ en pĂ„ vĂ€nster sida och en pĂ„ höger sida – och höger Ă€r för dem som inte vet det, den handen pĂ„ vilken man har tummen till vĂ€nster – det vill sĂ€ga till antalet 2 skyltar, Ă€r det inte den sammanlagda summan pĂ„ de tvĂ„ skyltarna som utgör den rĂ„dande och lagstadgade hastigheten.

Avslöjande 3

Man fĂ„r heller ingen ”respekt” av omgivningen tack vare nedhissade rutor och en womp-womp-volym pĂ„ bilstereon, som Ă€r fullt tillrĂ€cklig för att fĂ„ reservhjulet till att snurra av vibrationerna. Detta Ă€r istĂ€llet ett beteende som gör att folk skrattar Ă„t er. Bara sĂ„ ni vet! Köp tv-spel istĂ€llet eller börja brodera kuddar sĂ„ riskerar ingen annan att skadas.

Precis samma sak gĂ€ller för de motorcyklister som vill fĂ„ sin omgivning att tro att de Ă€r ”rebeller” för att de precis har skaffat motorcykel.

Avsöjande 4

LÀgg ner. Man förvandlas inte automatiskt till en som lever utanför samhÀllet för att man har skinnstÀll, svarta solglasögon och en snabb motorcykel. Ni som kör omkring med mammas bestÀllda postorderklÀder under skinnstÀllet kan sluta upp med att tro det nu. Och Hey! Att köra fort med en motorcykel Àr ingen unik egenskap, tro mig, det klarar de allra flesta som har en motorcykel med ett fungerande gashandtag. Det kÀndes viktigt att fÄ detta sagt.

Efter denna omtumlande dag tog jag tag i vattenkannan och gick min sedvanliga runda och kom till att tÀnka pÄ hur fruktansvÀrt trist det mÄste vara att vara en vÀxt, Ätminstone i kulinarisk mening och hemma hos mig. Samma trÄkiga vatten dagligen under hela sin livstid. För inte Àr det vÀl sÄ att mina vÀxter tÀnker:

”Kolla, nu kommer han med vattenkannan, undrar vad jag fĂ„r för nĂ„got idag”, eller? I sĂ„ fall tvingas de snabbt konstatera att: ”Jaha, jaha, det blev det samma gamla vanliga, blötlagda vattnet i dag igen. SĂ„ trĂ„kigt. Suck
” Om man för ett ögonblick funderar i dessa banor, inser man att det faktiskt inte Ă€r speciellt konstigt att blommorna dĂ„ och dĂ„ ser rejĂ€lt hĂ€ngiga ut! Naturligtvis hĂ€nder det att jag, nĂ„gon fredagskvĂ€ll, spetsar deras vatten med en skvĂ€tt Substral, det tycker de om, och lite roligt ska ju Ă€ven de ju fĂ„ ha!

Passerade förresten hÀrom dagen en skylt pÄ vilken det stod skrivet: Jordgubbar 200 meter. Inte för att jag har speciellt bra koll pÄ bÀrstorlekar, men nog mÄste det vÀl ÀndÄ röra sig om nÄgon form av rekord? I vilket fall som helst sÄ Àr jag mycket tveksam till om denna storlek kommer att bli godkÀnd av EU:s handelsnormer för jordgubbar. Kan ÀndÄ inte sluta att fundera pÄ vad odlarna spetsat sitt vatten med? Och för övrigt sÄ anser jag fortfarande att man inte ska arrangera Eurovision Song Contest i den typen av lÀnder dÀr de styrande tycker att det Àr viktigare att soldaterna marscherar i perfekta rader Àn att hela folket har mat och vatten.