Sunday December 8th 2019
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

CARTAGENA – INTE BARA SECRET SERVICE-SKANDAL

Text: Noam Chomsky. I april hölls det Panamerikanska toppmötet i Cartagena, Colombia. Toppmötet har kommit nÄgot i skymundan av secret service-agenternas sexköpskandaler, men har haft stor betydelse, sÀrskilt inom tre omrÄden: Kuba, knarkkriget och USA:s isolering.

Jamaica Observer hade rubriken ”Toppmötet visar hur mycket jĂ€nkarnas inflytande har minskat.” I artikeln beskrivs att ”de viktigaste punkterna pĂ„ agendan var den lukrativa och destruktiva knarkhandeln och hur det kunde vara möjligt att hĂ„lla ett möte för alla lĂ€nder i regionen utom ett – Kuba.

Mötet resulterade inte i nÄgra överenskommelser eftersom USA protesterade pÄ dessa punkter; att avkriminalisera droger och uteslutningen av Kuba.

Om USA fortsÀtter med sin obstruktionspolitik kan De amerikanska staternas organisation (OAS) mycket vÀl ersÀttas med den nyligen bildade Gemenskapen för Latinamerikas och VÀstindiens stater, dÀr USA och Kanada inte Àr medlemmar.

Kuba gick med pÄ att inte nÀrvara vid toppmötet eftersom alternativet var att USA bojkottade mötet. Men under mötesförhandlingarna stod det klart att USA:s omedgörlighet inte kommer att tolereras lÀnge till. USA och Kanada var ensamma om att protestera mot att Kuba deltog i mötet. Anledningen till protesten var Kubas brott mot demokratiska principer och mÀnskliga rÀttigheter.

Latinamerikanerna kan av egen stor erfarenhet utvĂ€rdera dessa anklagelser. De kĂ€nner till USA: s meritlista över mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. SĂ€rskilt Kuba har drabbats av USA:s terroristattacker och ekonomiska strypning, som straff för sitt oberoende – sitt ”framgĂ„ngsrika motstĂ„nd” mot USA:s politik. Politiken gĂ„r tillbaka till Monroedoktrinen som ger USA tillĂ„telse att ingripa som internationell polis i Karibien och Centralamerika.

Latinamerikanerna behöver inte vara experter pĂ„ amerikansk statsvetenskap för att veta att USA stödjer demokrati om, och endast om, den sammanfaller med strategiska och ekonomiska mĂ„l. Och Ă€ven om den gör det, sĂ„ mĂ„ste den ocksĂ„ gynna ”begrĂ€nsade, toppstyrda demokratiska förĂ€ndringar som inte Ă€ventyrade de traditionella maktstrukturerna som USA lĂ€nge har varit allierat med i vĂ€ldigt odemokratiska samhĂ€llen,” enligt neo-ReagananhĂ€ngaren och statsvetaren Thomas Carothers.

Vid toppmötet i Cartagena var knarkkriget en av de viktigaste punkterna. FrÄgan togs upp pÄ general Perez Molinas initiativ, Guatelmalas nyvalde president. Ingen skulle kalla Molina för mjukisliberal. Toppmötets vÀrd, Colombias president Juan Manuel Santos, och andra anslöt sig till Molinas önskan att ta upp frÄgan om knarkkriget.

Det Àr inget nytt problem. För tre Är sedan publicerade Latinamerikanska kommissionen för droger och demokrati en rapport om knarkkriget. Kommissionen leds av de före detta presidenterna Fernando Cardoso (Brasilien), Ernesto Zedillo (Mexico) och Cesar Gaviria (Colombia). Rapporten föresprÄkar en avkriminalisering av marijuana och att narkotikamissbruk ska behandlas som ett folkhÀlsoproblem.

Mycket av forskningen, dÀribland den ofta citerade studien som den regeringsstödda tankesmedjan Rand Corporation gjorde 1994, har visat att förebyggande och behandling Àr vÀsentligt mer kostnadseffektivt Àn de tvÄngsÄtgÀrder som nu fÄr det största ekonomiska stödet. De icke-bestraffande ÄtgÀrderna Àr ju ocksÄ mycket mer humana.

Erfarenheten bekrÀftar slutsatserna. Den substans som Àr klart mest dödlig Àr tobaken. Den dödar ocksÄ mÄnga av dem som inte sjÀlva anvÀnder den, genom passiv rökning. Tobaksbruket har minskat avsevÀrt i de samhÀllsgrupper som har hög utbildning. Inte för att tobak har kriminaliserats men pÄ grund av en förÀndring i livsstilen.

Ett land, Portugal, avkriminaliserade alla slags droger 2001. Droger Ă€r fortfarande illegala rent tekniskt men eventuella övertrĂ€delser ses som administrativa och hör inte hemma bland kriminella brott. Enligt en studie gjord av Glenn Greenwald pĂ„ tankesmedjan Cato Institute Ă€r resultaten ”en fantastisk framgĂ„ng. I framgĂ„ngen ligger sjĂ€lvklara lĂ€rdomar som borde vara vĂ€gledande i drogdebatter över hela vĂ€rlden.”

I skarp kontrast stÄr de tvÄngsmetoder som USA anvÀnt sig av under 40 Är av krig mot narkotikan. De har i princip inte haft nÄgon verkan vare sig pÄ droganvÀndandet eller pÄ priserna pÄ droger i USA. Samtidigt har de orsakat stor ödelÀggelse i hela kontinenten. Problemet finns frÀmst i USA: bÄde efterfrÄgan (pÄ droger) och tillgÄng (pÄ vapen). Latinamerikanerna Àr de nÀrmaste offren. De drabbas hÄrt av det fruktansvÀrda vÄldet och korruptionen. Missbruket sprids ocksÄ lÀngs transportvÀgarna.

NĂ€r man envist fortsĂ€tter i mĂ„nga Ă„r med samma metoder, fast man vet att de inte fungerar eller Ă„stadkommer det som man efterstrĂ€var, och man struntar i att tillĂ€mpa alternativa metoder som förmodligen skulle vara mycket mer framgĂ„ngsrika – dĂ„ uppstĂ„r förstĂ„s frĂ„gan om motivet. Ett rationellt sĂ€tt Ă€r att ta reda pĂ„ vilka de förutsĂ€gbara konsekvenserna Ă€r. De har aldrig varit sĂ€rskilt svĂ„ra att se.

I Colombia har knarkkriget varit en tunn tĂ€ckmantel för upprorsbekĂ€mpande. Gasning – ett slags kemisk krigföring – har förstört grödor och en stor biologisk mĂ„ngfald. Gasning av grödor bidrar ocksĂ„ till att driva miljontals fattiga bönder och lantarbetare till stĂ€dernas slumomrĂ„den. Stora omrĂ„den blir tillgĂ€ngliga för gruvdrift, lantbruksnĂ€ring, rancher och andra fördelar för dem som har makten.

Andra som tjÀnar pÄ droghandeln Àr banker som tvÀttar stora summor. I Mexiko Àr de stora drogkartellerna inblandade i 80 procent av ekonomin i landets produktiva sektor, enligt forskare. Samma tendenser finns Àven i andra lÀnder.

I USA har de flesta offren varit afroamerikanska mĂ€n och ett ökande antal afroamerikanska kvinnor samt latinamerikaner – kort sagt de mĂ€nniskor som blev överflödiga efter de ekonomiska förĂ€ndringarna pĂ„ 1970-talet. DĂ„ finansialiserades ekonomin och produktionen flyttades till stora delar utomlands.

USA:s minoriteter förpassas till fĂ€ngelser, oftast pĂ„ grund av det mycket selektiva knarkkriget. Knarkkriget Ă€r den största anledningen till att antalet interner har ökat sĂ„ radikalt i USA sedan 1980-talet; det har blivit en internationell skandal. Det pĂ„minner om den ”sociala utrensningen” i USA:s lydstater i Latinamerika, som gör sig av med ”oönskade” individer.

USA:s isolering i Cartagena blir en fortsÀttning pÄ andra epokgörande förÀndringar under de senaste tio Ären. Latinamerika har Àntligen börjat dra sig ur stormakternas kontroll, och till och med tagit itu med sina stora inhemska problem.

Latinamerika har en lÄng tradition av liberal rÀttsvetenskap och uppror mot frÀmmande makter. Det var hÀrifrÄn som idéerna till The New Deal hÀmtades, reformprogrammet som fick USA pÄ fötter igen efter den stora depressionen pÄ 1930-talet. Latinamerikanerna kan inspirera USA till framsteg inom mÀnskliga rÀttigheter Ànnu en gÄng.

© 2012 Noam Chomsky

Noam Chomsky Àr professor emeritus i lingvistik och filosofi vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge, Mass.

ÖversĂ€ttning Lotta Askaner Bergström