Sunday December 8th 2019
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

Att ge Àr det nya ta


Text: Niclas Frisk. ”Jag tycker om att ge”, sa en artistkollega till mig för ett tag sen. En vĂ€lbĂ€rgad artist flitigt nĂ€rvarande vid vĂ€lgörenhetsevenemang av alla de slag. Vad Ă€r det du sĂ€ger? TvĂ€tta munnen med tvĂ„l o vatten tĂ€nkte jag. Vad Ă€r det som du gillar med det? Att dela med dig? Att bli av med nĂ„got? Eller kanske den snabba tillfredstĂ€llelsen av tacksamhetsskulden hos den som ”fĂ„r”?  Nyfiken pĂ„ min egen reaktion av illamĂ„ende började jag funderade för mig sjĂ€lv vad motsatsen till ordet ”ge” kunde vara fĂ„r nĂ„t. Är inte helt övertygad om att det Ă€r ordet ”fĂ„â€. I alla fall inte om det handlar om vĂ€lgörenhet. Ett mycket populĂ€rt fenomen i dessa dagar. En abstrakt form av ondska som i princip gĂ„r ut pĂ„ att stjĂ€la sjĂ€lvkĂ€nslan av den utsatte och anvĂ€nda för egen mental fĂ„fĂ€nga. Ett delikat brott lĂ„ngt utanför radarn av juridiska och moraliska lagar.
Kommer ihĂ„g en historia om artisten o konstnĂ€ren David Byrne för ett tag sen. Vid konstmĂ€ssan Valencia Biennial för nĂ„gra Ă„r sedan hade han skrivit boken The New Sins som han placerade ut vid nattduksborden pĂ„ hotell i staden. En satir dĂ€r Byrne parodierar bibeln. Den första av dom nya dödssynderna Ă€r just ”vĂ€lgörenhet”. ”Charity is a means of exerting ’not-so-subtle control over another party”etc skriver Byrne.  Kanske sĂ€tter han fingret lite grann pĂ„ kraften i  fenomenet vĂ€lgörenhet. Finns det t ex nĂ„got liknande dundermedel som raderar kritiska argument lika effektivt som vĂ€lgörenhet? Ett behĂ€ndigt universalverktyg som lĂ„ser den utsatte i en tacksamhetsskuld och effektivt lĂ€gger en rökridĂ„ pĂ„ mindre Ă€dla intressen. Ett perfekt sĂ€tt att polera gravstenen efter en halvkriminell industrikarriĂ€r a la Percy Barnevik. En klĂ€dsam syssla för en lyxfru till en skrupelfri affĂ€rsman. I vissa fall kan man som Bengt Westerberg slĂ„ tvĂ„ flugor i en smĂ€ll som vĂ€lbetald styrelseraggare i Röda Korset. Victoria Silvstedt har en egen förfinad snabb-variant som uttryckte det som att ” jag har matat hemlösa med mina bara hĂ€nder”. Vi har sĂ€ker inte sett mer Ă€n början pĂ„ denna libertinska nöjes form.
Ibland kan man fascineras av att det fanns en tid med fri fart pĂ„ svenska vĂ€gar, man fick slĂ„ barn och att man kunde röka pĂ„ flygplan. Kanske kommer man i framtiden tĂ€nka pĂ„ att det fortfarande sĂ„ sent som pĂ„ 2010-talet fortfarande var lagligt att cyniskt exploatera fattiga mĂ€nniskor och utsatta barn i marknadsföringskampanjer för vinstintresserad industri och popularitets-boosta artistkarriĂ€rer. SĂ„ sent som pĂ„ 20-talet hade Lisebergs tivoli en ”dvĂ€rgby” dĂ€r man kunde studera den lustiga arten som bodde dĂ€r 24/7. Fick man mata dem med popcorn eller sockervadd?
Min hjÀrna gör automatiskt en koppling till detta nÀr Carola & Co kramar fattiga o smutsiga barn i 3e vÀrldens lÀnder.
NÀr jag gick i mellanstadiet sÄ lÀste vi om avlatsbreven förr i tiden och skrattade skakandes pÄ huvudet hur folk kunde vara sÄ korkade pÄ medeltiden.  Men fenomenet kvarstÄr, om Àn i en upp-pumpad TV4 gala-glittrig förpackning. Symboler som tÀnt mina varningslampor har som barn bl a varit hakkors, upp-och-nedvÀnda kors och radioaktivitet. Numera Àr det tyvÀrr den svenska flaggan, miljö svanar och leende, givmilda TV-kÀndisar. NÀr fan blir gammal blir han generös.
Men hur ska man göra om man vill pÄverka dÄ? Jag kom att tÀnka pÄ en annan historia som jag inte vet om den Àr 100% sann, men den vÀrmde dock sjÀlen lite grann. Tydligen sÄ hade det framkommit efter komikern Benny Hills död att han hade testameterat en stor summa till hem för ensamma gamla kvinnor. Tydligen hade han ocksÄ i hemlighet spenderat mycket tid att ta hand om och göra dessa kvinnor sÀllskap nÀr han levde. Benny fucking Hill. Wow.
Can the real Karl-Bertil Jonsson please stand up?