Friday February 28th 2020
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

Avund

Text: Eva Gabrielsson. Avund har tagits upp som en samhÀllsfara i tusentals Är. Varningen gÄr frÄn generation till generation, frÄn samhÀlle till samhÀlle, frÄn kultur till kultur, vÀrlden över. Det tycks vara ett evigt och universellt ont.

2003 inledde Högskolan i BorĂ„s ett forskningsprojekt som heter ”Avundens psykologi” och vill faktiskt etablera sig som ett centrum för avundsforskning. Bara det sĂ€ger nĂ„got om hur seriöst frĂ„gan behandlas idag. Förra Ă„ret presenterade högskolan en studie om avundsjuka pĂ„ arbetsplatsen. Studien ser nĂ€rmare pĂ„ hur mycket ett företag faktiskt kan förlora pĂ„ grund av att avundsjuka anstĂ€llda saboterar för varandra istĂ€llet för att samarbeta.

BorÄs-studien uppmÀrksammandes i facktidskrifter, bland annat för lÀrare och civilingenjörer.

Under senare Ă„r har det ocksĂ„ kommit mer kunskap om risken med avund i arbetslivet. Marta Cullberg Weston har visat att avund leder till försĂ€mrat arbetsklimat, sjukskrivningar och ökad personalomsĂ€ttning. Det finns ocksĂ„ risk att medarbetare hĂ„ller igen pĂ„ prestationerna, för att inte vĂ€cka sina kollegers avund. Hon menar att kostnaderna Ă€r höga – för bĂ„de individer och organisationer.

Hennes bok fann jag stort uppslagen i en artikel i Preventia- en tidning om Arbetsmiljö. DÀr fanns ocksÄ en inbjudan till ett ledarskapsforum, sÄ chefer skulle lÀra sig att hantera denna ny-upptÀckta  risk i sina företag.

Avund Àr alltsÄ en uppmÀrksammad förlustaffÀr idag.

Hur uppkommer avund

Hur uppkommer dÄ avund? Psykoanalytikern Verena Kast har skrivit en del om det. Hon menar att avunden skapas av:

– en brist hos oss  i att förverkliga oss sjĂ€lva:

– en störning  i hur vĂ„r sjĂ€lvbild byggdes upp i unga Ă„r

– en störd tillit till oss sjĂ€lva men ocksĂ„ en störd tillit till andra

Hon ger mÄnga exempel pÄ hur destruktiv avund kan vara.

Den bottnar i en kĂ€nsla av underlĂ€gsenhet mot den man Ă€r avundsjuk pĂ„. Den underlĂ€gsenheten ska – i en sorts bakvĂ€nd logik – fĂ„s att försvinna och bli till en egen överlĂ€gsenhet genom att fĂ„ bort dem som syns överlĂ€gsna. Konkurrensen Ă€r ett hot.  SĂ„ hĂ€r menar Verena Kast att den avundsamme kan bete sig i vardagen. Mycket kĂ€nns sĂ€kert igen.

Den som Àr avundsjuk kan exempelvis:

– Ignorera den som vĂ€ckt avund.

– LĂ„tsas att han/hon inte finns, lĂ„tsas att det som  han/hon gjort inte betyder nĂ„gonting.

– Leta efter fel och brister hos den personen.

– BerĂ€tta om de negativa sidorna för andra och hoppas att den avundade ska förlora sin popularitet.

– Ge överdriven kritik,  trycka ned den avundade och fĂ„ honom/henne att kĂ€nna sig misslyckad.

– vara blind för allt arbete som ligger bakom framgĂ„ngar, dĂ„ man inte Ă€r lika energisk sjĂ€lv.

– Lyckas fĂ„ den avundade att misslyckas och att ge upp vad de gör bra.

Den italienske socialpsykologen Francesco Alberoni sammanfattade det hela med: ” Den avundsamme Ă€r lycklig nĂ€r andra lider, nĂ€r de har otur, nĂ€r saker och ting misslyckas för dem.”

SĂ€tten att nĂ„ denna överlĂ€gsenhet Ă€r ruskiga, och metoderna kan trappas upp oerhört lĂ„ngt Avund utvecklas lĂ€tt till en allt ökad aggressivitet, och gĂ„ frĂ„n fientlighet till öppet vĂ„ld. Avund syftar till förintelse – att belĂ€gra, tysta, handikappa och utplĂ„na.

Civilkurage – Raoul Wallenberg och andra

Francesco Alberoni menade att den eller de som bryter av mot det ”riktiga” och ”normala”  i sin grupp eller sitt samhĂ€lle löper en risk att drabbas av avund.

Folk som vÄgar gÄ sin egen vÀg, Àr dÀrför nÄgot sÀllsynta. En av dem var Raoul Wallenberg, som lyckades med det enorma projektet att rÀdda 10 000-tals judar ut ur Ungern.  Nu under 2012 Àr det Raoul Wallenbergs Är . Han skulle han ha fyllt etthundra.

Svenska institutet har en vandringsutstÀllning, som bland annat visas i USA, Tyskland, Kanada, Ryssland, Ungern och Israel. Satsningen vill bland annat visa vikten av personligt ansvar och mod, och möjligheten för en enskild mÀnniska att göra skillnad. För den skull har Àven psykologen Thomas Böhm anlitats för att tala om Civilkurage.

Thomas Böhm har funnit intressanta gemensamma nÀmnare mellan personer som visat ovanligt stort mÄtt av civilkurage. En del egenskaper Àr mycket förvÄnande. Bland annat just detta om betydelsen av att avvika eller passa in. Böhm menar att:

– De som lyckas bĂ€st i att ha civilkurage har förmĂ„gan att vara bĂ„de i och utanför en grupp.

– De lever i marginalen mellan grupper, finns i grĂ€nslandet, de Ă€r ”outsiders”.

– De hör hemma överallt och ingenstans.

Det Ă€r en stor skillnad frĂ„n de personer som Ă€r ”inbĂ€ddade” i sin grupp. I en sĂ„dan snĂ€v vĂ€rld blir det rĂ€tta oftast att vara passiv Ă„skĂ„dare. Allt som inte hotar eller stör den egna gruppen, kan mötas med tystnad och att göra ingenting.

RÀddare med civilkurage har dÀrför i likhet med Raoul Wallenberg goda och djupa relationer Àven utanför den egna gruppen. De gjorde mer Àn hÀlsade pÄ sina grannar. Enligt Böhm sÄ:

– ser de det som naturligt att vara bland ”andra annorlunda”.

– utvecklar de en kritisk medvetenhet, genom att de ser andra synsĂ€tt i sin  vidare vĂ€rld.

Raoul Wallenberg var uppenbarligen inte rÀdd för att avvika eller att se bortom sin egen grupp, och dÀrför inte heller beredd  att ge efter för de alltmer upptrappade metoderna att fÄ honom till att ge upp. Han undvek att bli handlingsförlamad.

Eva Gabrielsson