Sunday December 8th 2019
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

Finns Edward J. Snowden pÄ det hÀr planet?

Text: Noam Chomsky. Den 9 juli höll Amerikanska staternas organisation, OAS, ett sÀrskilt möte för att diskutera de europeiska staternas upprörande beslut att inte tillÄta Bolivias regeringsplan med president Evo Morales passera deras luftrum.

Morales flög hem frÄn ett toppmöte i Moskva den 3 juli. I en intervju hade han sagt att han var öppen för att ge politisk asyl Ät Edward J. Snowden, den amerikanske före detta sÀkerhetstjÀnst-konsulten som Àr efterlyst av USA:s regering för spioneri. Snowden befann sig pÄ Moskvas flygplats.

OAS uttryckte sin solidaritet med Morales och fördömde “handlingar som strider mot grundlĂ€ggande regler och principer inom internationell lagstiftning, till exempel statschefers okrĂ€nkbarhet” och krĂ€vde ”bestĂ€mt” att de europeiska regeringarna – Frankrikes, Italiens, Portugals och Spaniens – skulle förklara sitt beslut och be om ursĂ€kt.

Sydamerikanska nationernas union, UNASUR, fördömde pĂ„ ett krismöte de europeiska staternas ”skĂ€ndliga övertrĂ€delser av internationella fördrag”.

De latinamerikanska statscheferna gav sig ocksĂ„ in i diskussionen. Brasiliens president Dilma Rousseff uttryckte landets ”indignation och fördömelse av den situation som nĂ„gra europeiska lĂ€nder har försatt president Evo Morales i”, och varnade för att denna ”allvarliga brist pĂ„ respekt för lagen Ă€ventyrar dialogen mellan de tvĂ„ vĂ€rldsdelarna och eventuella förhandlingar dem emellan.”

Andra kommenterade hĂ€ndelsen pĂ„ ett mindre reserverat sĂ€tt. Den aregentiska statsvetaren Atilio Boron kallade Europa för ”den babyloniska skökan” som kryper inför makten.

TvÄ stater vÀgrade skriva under OAS beslut, med nÀstan identiska reservationer: USA och Kanada. Deras alltmer isolerade position i hemisfÀren har historisk betydelse, nu nÀr Latinamerika befriar sig frÄn det imperialistiska oket efter 500 Är.

Det rapporterades att flygplanet som Morales fĂ€rdades i hade tekniska problem, och planet fick tillstĂ„nd att landa i Österrike. Bolivia hĂ€vdar att planet genomsöktes för att se om Snowden fanns ombord. Österrike svarar att ”ingen formell inspektion gjordes”. Vad som Ă€n hĂ€nde sĂ„ föregicks det av uppmaningar frĂ„n Washington. Resten av historien Ă€r höljd i dunkel.

USA:s regering har sagt att ett land som vĂ€grar att utlĂ€mna Snowden kommer att straffas hĂ„rt. USA kommer att ”jaga honom till vĂ€rldens Ă€nde”, hotade senator Lindsey Graham.

Men talesmĂ€n för den amerikanska regeringen har försĂ€krat vĂ€rlden om att Snowden helt och hĂ„llet kommer att skyddas av amerikansk lag – nĂ€mligen samma lagar som har hĂ„llit den amerikanska armĂ©soldaten Bradley Manning (som överlĂ€mnade ett stort antal amerikanska militĂ€ra och diplomatiska handlingar till WikiLeaks) i fĂ€ngelse i tre Ă„r, varav en stor del i isolering under förödmjukande former. Det var lĂ€nge sedan man hörde talas om en skyndsam rĂ€ttegĂ„ng med en jury av jĂ€mlikar. Den 30 juli fann en militĂ€rdomstol Manning skyldig till anklagelser som kan ge upp till 136 Ă„r i fĂ€ngelse.

Liksom Snowden har Manning begĂ„tt brottet att avslöja för amerikanerna – och för andra – vad deras regering har för sig. Det Ă€r ett allvarligt brott mot ”sĂ€kerheten”, i ordets praktiska betydelse, vilket alla kĂ€nner till som noggrant studerat offentliggjorda dokument. ”SĂ€kerhet” brukar betyda regeringstjĂ€nstemĂ€nnens sĂ€kerhet frĂ„n att slippa allmĂ€nhetens snokande ögon, en allmĂ€nhet som de Ă€r ansvariga inför – i teorin.

Regeringar Ă„beropar alltid sĂ€kerhet som ursĂ€kt – i Snowdens fall sĂ€kerhet frĂ„n terroristattacker. Denna förevĂ€ndning kommer frĂ„n en regering som utför stora internationella terroristaktioner med drönare och speciella kommandon som genererar potentiella terrorister hela tiden.

Deras ilska kĂ€nner inga grĂ€nser nĂ€r de tĂ€nker pĂ„ att nĂ„gon som Ă€r efterlyst i USA skulle fĂ„ asyl i Bolivia, som har ett speciellt avtal med USA. Konstigt nog Ă€r det ingen som nĂ€mner att utlĂ€mningsavtal Ă€r ömsesidigt – i teorin, Ă„terigen.

I september i förra Ă„ret avvisade USA Bolivias begĂ€ran frĂ„n 2008 om utelĂ€mning av den före detta presidenten Gonzalo SĂĄnchez de Lozada – ”Goni” – för att han skulle Ă„talas för anklagelsepunkterna folkmord och brott mot mĂ€nskligheten. Det vore dock ett misstag att jĂ€mföra Bolivias begĂ€ran om utlĂ€mning med USA:s, Ă€ven om vi skulle anta att de bĂ„da utlĂ€mningarna var lika angelĂ€gna.

Anledningen kan vi finna hos den helige Augustinus som berĂ€ttar om hur Alexander den store frĂ„gade piraten: ”Hur vĂ„gar du ofreda havet?” Piraten svarade: ”Hur vĂ„gar du ofreda hela vĂ€rlden? Jag har bara ett litet skepp och kallas för tjuv, medan du som har en stor flotta kallas för kejsare.”

Den helige Augustinus kallar piratens svar “elegant och förtrĂ€ffligt” Men den antike filosofen, biskop i romerska Afrika, Ă€r bara en röst frĂ„n södra delen av jordklotet och lĂ€tt att avfĂ€rda. Moderna och sofistikerade mĂ€nniskor inser att kejsaren har rĂ€ttigheter som smĂ„folk som bolivianer inte kan göra ansprĂ„k pĂ„.

Goni Ă€r bara en av mĂ„nga som kejsaren vĂ€ljer att inte utlĂ€mna. Ett annat fall Ă€r Luis Posada Carriles. Peter Kornbluh, expert pĂ„ latinamerikansk terrorverksamhet, beskriver honom som ”en av de farligaste terroristerna i nutidshistorien.”

Posada Àr efterlyst i Venezuela och Kuba för sin inblandning i bombattentatet mot ett kubanskt civilflygplan 1976 dÄ 73 mÀnniskor dog. CIA och FBI identifierade honom som misstÀnkt. Men kubaner och venezuelaner har inte samma privilegier som kejsaren, som organiserade och stödde den terrorregim som kubanerna har varit underkastade sedan sin befrielse.

Den nu avlidne Orlando Bosch var Posadas terroristpartner. Bosch Ätnjöt ocksÄ kejsarens gunst. Det amerikanska justitiedepartementet och FBI krÀvde att han skulle deporteras som ett hot mot USA:s sÀkerhet. De anklagade honom för en mÀngd olika terroristaktioner. 1990 upphÀvde president George H.W. Bush förvisningsordern, och Bosch levde resten av sitt liv i godan ro i Miami, och stördes inte av nÄgon begÀran om utlÀmning till Kuba eller Costa Rica, tvÄ oviktiga pirater.

En annan obetydlig pirat Àr Italien, som nu vill fÄ 23 CIA-agenter utlÀmnade. De Àr Ätalade för kidnappningen av Hassan Mustafa Osama Nasr, en egyptisk religiös ledare i Milano som de förde till Egypten för att torteras (han befanns senare vara oskyldig). Lycka till, Italien.

Det finns andra exempel, men utlÀmningsbrotten för oss tillbaka till latinamerikanskt oberoende. Organisationen Open Society Institute publicerade nyligen en rapport med namnet Globalizing Torture: CIA Secret Detention and Extraordinary Rendition [Globaliserad tortyr: CIA:s hemliga internering och extraordinÀra överlÀmnande]. Rapporten tog upp den globala inblandningen i de brottsliga gÀrningarna, som var mycket stor och Àven inbegrep de europeiska lÀnderna.

Latinamerika-experten Greg Grandin betonade att det var en region som inte fanns med pĂ„ den skamliga listan: Latinamerika. Det Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rt i dubbel bemĂ€rkelse. Latinamerika hade lĂ€nge varit USA:s pĂ„litliga ”bakgĂ„rd”. Om nĂ„gon av lĂ€nderna försökte sticka upp fick de huvudet avhugget av terrorgrupper eller en militĂ€rkupp. Eftersom Latinamerika stod under USA:s herravĂ€lde under andra hĂ€lften av 1900-talet, var regionen en av tortyrens högborgar.

SÄ Àr inte fallet lÀngre, eftersom USA och Kanada praktiskt taget Àr fördrivna ur hemisfÀren.

© 2013 Noam Chomsky

Noam Chomsky Àr professor emeritus i lingvistik och filosofi vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge, Mass.

ÖversĂ€ttning Lotta Askaner Bergström