Tuesday November 24th 2020
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

Soptunnan och krÄkan

Lars Yngve

Jag satt hĂ€rom dagen och lĂ€ste min tidning, en dag som sĂ„ mĂ„nga förut – nĂ€r jag plötsligt hörde ett satans skramlande frĂ„n det hĂ„ll dĂ€r jag förvarar min rostpatinerade utegrill. Min instinkt, och mitt konspiratoriskt lagda, inte alltid – och det bör pĂ„pekas – sunda förnuft, insĂ„g genast att det hela naturligtvis rörde sig om ett bestĂ€llningsjobb frĂ„n en galen diktator som fĂ„tt griller i huvudet, och dĂ€rför anlitat utlĂ€ndska terrorister som varit pĂ„ fyra mĂ„naders trĂ€ningslĂ€ger hos al-Qaida. Och iklĂ€dda nystrukna kamouflageklĂ€der (brunmönstrade som husvagnsgardiner frĂ„n 70-talet), utmattade rĂ„narluvor och virkade, flamsĂ€kra grytlappar med inslag av asbest, hade inlett operationen ”Skrik som en gris” alternativt ”Jag spelar banjo, med alla mina tolv fingrar”. Terroristernas uppdrag bestĂ„r naturligtvis av att inta min grill, pilla bort skattemĂ€rket, skruva bort nummerskyltarna, desarmera gallret, ersĂ€tta det med ett nytt frĂ„n en lĂ„gpriskedja, dĂ€refter stjĂ€la och smuggla ombord min sĂ„ omtyckta Weber pĂ„ en fĂ€rja, transportera den över halva jordklotet dĂ€r Kim Jong-Il, hĂ„llandes och klappandes en katt (av den sorten som ser ut att fĂ„tt en spade i huvudet), vĂ€ntar med ett stelt botox-leende. Kim Ă€r nĂ€mligen i ett desperat behov av materialet som han ska anvĂ€nda till att utöka sin samling av specialbyggda 12 centimeter höga platĂ„skor, men Ă€ven till att bygga kĂ€rnspetsar till massförstörelsevapen och utföra underjordiska kĂ€rnvapenprov med. Operationen lyckas, Kim fĂ„r nya platĂ„dojor med Webersula, men trampar naturligtvis snett under ett av sina vĂ€lregisserade framtrĂ€danden, tappar en bit av sulan som en CSI-typ naturligtvis hittar och med hjĂ€lp av pincett, pipett, DNA, provrör, grumlig vĂ€tska, flytande bubblor och mikroskop ganska lĂ€tt fĂ„r fram ett fettigt fingeravtryck, och pĂ„ sĂ„ vis lyckas spĂ„ra grillen, hitta kvitton och en film frĂ„n en butikskamera med mig inhandlandes grillen. Jag Ă„ker naturligtvis dit sĂ„ att det visslar om det, och döms för medhjĂ€lp till terrorism och fördöms av FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d, hamnar pĂ„ svarta listan, tvingas gĂ„ klĂ€dd i orange overall, minus skramlande instrument.

Jag lÄg tyst som en mus bakom husknuten och kÀnde tinningarna pulsera och mitt hjÀrta dunka.

NÀr jag lyckats lugna ner mig tillrÀckligt för att försiktigt nÀrma mig grillen genom Älning medelst hasning, sÄ visade det sig vara ett gÀng krÄkor som hackade i sig av soporna.

Jag slet upp min skjorta, kastade mig framĂ„t, gav upp vĂ€rsta Kreegah Bundolo-vrĂ„let och rĂ€knade med att de skulle lĂ€mna tomten, men icke, de satt lugnt kvar och glodde pĂ„ mig! DĂ„ kastade jag en Toffifee-kartong, men inte heller det hjĂ€lpte, och i sĂ„dana lĂ€gen finns det liksom bara en sak kvar att göra: plocka fram den skarpladdade piassavakvasten. Jag svingade kvasten, och tvingade krĂ„korna till att, om inte fly för sina liv, sĂ„ Ă„tminstone flaxa 4 meter upp i luften och placera sig pĂ„ telefontrĂ„darna mitt emot. De tycktes formera sig som ett svĂ„rspelat partitur. Jag hĂ€mtade munspelet och blĂ„ste efter ”noterna” och musiken visade sig vara Anders F Rönnbloms LĂ„ngfingret!

Förövrigt undrar jag egentligen hur mycket alla sommargrillar pÄverkar klimatet? NÀr alla springer igÄng sina grillar och det Àr lika sÀllsynt att hitta en hÀrlig bit grishals i charkuteridiskarna som att lyckas undgÄ alla pantknappsegoister, stiger temperaturen i atmosfÀren dÄ? Blir vÀxthuseffekten mindre om man enbart grillar grönsaker?

Det Àr en intressant tanke, alltsÄ den om huruvida miljön verkligen pÄverkas nÀr grillsÀsongen gÄr av stapeln!
NĂ€r jag var liten och följde med min mormor för att handla pĂ„ varubussen sĂ„ frĂ„gade jag alltid den vĂ€nlige och kepsförsedda handlaren om han hade nĂ„gon korv med sig, varpĂ„ han skrattade högt, nöp mig i kinden och svarade: ”Den som lever fĂ„r se, din gamla flĂ€skkarrĂ©â€, och dĂ€refter alltid gav mig en skiva falukorv att tugga pĂ„ medan mormor veckohandlade. Vad korven innehöll har jag inte den blekaste aning om, men det var den godaste falukorv jag Ă€tit – Ă„tminstone minns jag det sĂ„. SĂ„ Chorizo, Bratwurst, Red Hot Chorizo, Kolbasz och allt vad de heter, jag sĂ€ger som Hasse: Jag vill ha blommig falukorv till lunch


Jag var inte överdrivet förtjust i förra bluesinspirerade albumet MOJO, och Ă€ven Tom Pettys nya album Hypnotic Eye Ă€r orovĂ€ckande fri frĂ„n tolvstrĂ€ngade Rickenbackers som alltid fĂ„r mig att gĂ„ ner i spagat. Men man kan aldrig, och jag menar verkligen aldrig, avfĂ€rda en ny platta med Petty, men
 den Ă€r inte sĂ„ fantastisk som jag hoppats pĂ„. Jag kan inte hjĂ€lpa att jag önskar att Petty ringt Jeff Lynne (det gör jag alltid, trots att han sĂ€tter en stark personlig prĂ€gel pĂ„ allt han gör) och bett honom om hjĂ€lp. Jag saknar det dĂ€r fantastiska och lĂ€tt tillbakalutade svĂ€nget som Pettys fenomenala band – med rĂ€tt producent – Ă€r kapabla att leverera.

Gyllene Tiders dvd Dags att tÀnka pÄ konserten, Live sommaren 2013, hÄller dÀremot vilket lÄgtryck som helst borta.

Lars Yngve