Saturday October 23rd 2021
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

SĂ„ng och musik, text och grammatik

Text: Jonas Hallberg

KÀra lÀsare,

Idag tÀnkte jag för en gÄngs skull pÄtaga mig gnÀllspikens roll. Det Àr ett smutsigt arbete, men nÄgon mÄste göra det.
Mitt gnĂ€llande denna gĂ„ng gĂ€ller sĂ„ngtexter. Nu kanske du omedelbart invĂ€nder:” Nej men snĂ€lla mĂ€nniska, sĂ„ngtexter mĂ„ste vĂ€l Ă€ndĂ„ fĂ„ vara i fred för gnĂ€llspikar, bĂ€ttrevetare och sprĂ„kpoliser.” Om du sĂ€ger sĂ„, delar jag inte din uppfattning.

Även sĂ„ngtexter mĂ„ste kunna vara logiska, glasklara och sprĂ„kligt riktiga, inte bara kĂ€nslosamt flummiga eller drypande. Jag ska gĂ€rna ge nĂ„gra exempel!

Minns ni Style? De skrev en lÄt om hur det var att fÀrdas mellan England och Frankrike.
NÀrmare bestÀmt gick bÄten mellan Dover och Calais. I deras poplÄt hette det
”mellan Dover Calais”. Vi var mĂ„nga som skrek ”mellan Dover OCH Calais”.
Denna formulering hade inte passat rytmen. Man hade fÄtt skriva om hela rasket
om det skulle bli grammatiskt korrekt. Och det hade man nog varken tid, rÄd eller lust med.

Östen Warnerbring, denna glade skĂ„nske sĂ„ngare och klarinettist, hade framgĂ„ng med en lĂ„t, ”Du borde köpa dig en tyrolerhatt” (bĂ„de titel och första textrad),
som innehöll frasen ”bara dĂ€rför att locka dig till skratt”.
Jag vill inte mÀrka ord, men hÀr har vi ett solklart grammatiskt fel.
Antingen ”bara för att (bafatt) locka dig till skratt”  ELLER ”dĂ€rför att jag vill locka dig
till skratt”, men dĂ„ hade det blivit knepigt med rytmen igen.

Även i gamla folkvisor, ringlekar och liknande förekommer mĂ€rkligheter.
Den kĂ€nda dansvisan ”Karusellen” innehĂ„ller mot slutet formuleringen ”nu gĂ„r det sĂ„ bra/
för Andersson och Pettersson och Lundström och jag”. Hmm
 Heter det verkligen ”för jag”?

Kommer ni ihÄg ABBA? Det var tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som framförde lÄtar som
mĂ€nnen hade skrivit och komponerat. Ni mĂ„ste komma ihĂ„g dem – de var vĂ€ldigt framgĂ„ngsrika i mĂ„nga lĂ€nder.
Texterna var pÄ engelska, eftersom konsumenterna förvÀntades förstÄ det sprÄket.

Det Àr inte sÄ lÀtt att skriva pÄ engelska, om man Àr svensk.
En gĂ„ng sjöng de:”Money, money, money, must be funny in a rich manÂŽs world”. Funny?
Menade de verkligen att det var komiskt/lustigt i en rik mans vÀrld? Menade de inte
”det vore kul att vara i en rik mans vĂ€rld”? Och dĂ„ borde det kanske ha stĂ„tt ”fun” snarare
Ă€n ”funny”. Men dĂ„ hade inte rimmat pĂ„ ”money”.  Nu kanske ni invĂ€nder:” Musiken Ă€r sĂ„ bra, sĂ„ det spelar ingen roll vad de sjunger.”
Jag delar inte denna uppfattning.

I den anglosaxiska kulturvÀrlden finns det ett uttryck som (litet ogrammatiskt) lyder:
”Winner take all”, vilket betyder att den som vinner fĂ„r rubbet. Hos ABBA görs det
spikade uttrycket om, och blir: ”The winner takes it all”. Man kan diskutera om detta Ă€r
medvetet, och om det Àr en förbÀttring.

Om vi sĂ„ blĂ€ddrar i visornas stora bok, och kommer fram till mera högtidliga visor och sĂ„nger, sĂ„ kan man kanske ha petiga synpunkter t ex pĂ„ ”Du gamla, du fria”.
I och för sig tror jag, att om du och jag stode högt uppe pÄ ett berg vid havet en junikvÀll
och Jussi Björling var dĂ€r och sjöng ”Du gamla, du fria”
sÄ skulle bÄde du och jag bli rörda och kÀnna nationalstolthet.

LikvĂ€l undrar jag vad andra versens textrad  ”jag vet att du Ă€r och du blir vad du var” mera exakt betyder. Vem Ă€r det som vet? Om Sverige ska bli vad det var, dĂ„ mĂ„ste man kanske
berÀtta vilken tidsepok man tÀnker pÄ. Karl XII:s tid? Vikingatiden?

NÀsta gÄng ska jag försöka sÄga nÄgon annan gren av vÄrt stora kulturtrÀd.
Till sist undrar jag blott över det nya begreppet allsĂ„ng. Man sĂ€ger sig kunna sjunga en allsĂ„ng. AllsĂ„ng var tidigare en aktivitet – nu Ă€r det sĂ„ng plus text. Bara dĂ€rför att locka dig
till sÄng!