Thursday September 24th 2020
Säg är det konstigt att man längtar bort någon gång? Säg är det konstigt att man längtar bort någon gång? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insåg att det var en inbjudan från [...]


Kategorier

Status Quo – Aquostic (Stripped Bare)

Vad finns det kvar att göra för ett åldrande legendarisk band som en gång i tiden lirade hårdgungande boogie-rock men som sakta men säkert tonade ned sina Telecasters i mixen och försvann ut i en liknande ljudbild som dansband och för all del Smokie, använder sig av? Man kan naturligtvis gödsla med samlingsplattor och ett sound, men efter det då? Tja… eller, jo, man kan plugga ur och ringa efter några stråkgnidande symfoniker som behöver dryga ut sin kassa, och det är det SQ har gjort här. Detta är inte bara ett desperat försök att casha in på gamla meriter utan – och det menar jag verkligen – klokt, eftersom de i denna kostym (om man får lova att skämta till det en smula) passar deras låtar och ålder, ja, det vill säga, om de sitter i loungen på en lyxkryssare och agerar ljudkuliss till snuskigt rika personer som inte tar någon större notis om dem, och jag vet inte om det var själva meningen med detta? Men som sagt, trots detta, så är jag benägen av att tycka att de gjort helt rätt – nej, jag förstår om ni är förvånade över mitt omdöme, men Margurita Time, är till sin fördel och svänget finns kvar även om det är utspätt och dekorerat med dragspel och dansbandssynt, men å andra sidan så är det en sympatisk låt, klassisk feel-good, och Paper Plane låter nästan rent av som självaste Rockpile. Förvånansvärt sympatiskt, och jag småler åt deras ”fiffiga” titel. Frågan är dock: vart går de nu?

3/5

Lars Yngve