Monday October 26th 2020
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

VĂ€nder vinden?

Text: Gudrun Schyman. Nu kommer det allt tĂ€tare rapporter om att det vĂ€nder. VaddĂ„? JassĂ„? Jovisst! EfterfrĂ„gan vĂ€nder, börsen vĂ€nder, ekonomiska kommentatorer talar om ljuset i tunneln, osv. Fast arbetslösheten ökar förstĂ„s….  Det handlar om finanskrisen. Den Ă€r pĂ„ vĂ€g att gĂ„ över. Nu vĂ€nder det. Eller?

Det finns faktiskt ingen som idag har ett enkelt svar pÄ hur finanskrisen ska lösas, lÄngsiktigt. Stramare tyglar och i övrigt en tillbakagÄng till hur det var före krisen, verkar vara den lösning som de flesta förstÄ-sig-pÄ-are omfamnar. Det kommer inte att hÄlla.

För att lösa en kris som i grunden inte bara rör finansiella frĂ„gor utan som handlar om hur vi lever, krĂ€vs det nytĂ€nkande. Den rika vĂ€rdens överkonsumtion eroderar miljö och klimat. Den hotar framtida generationers överlevnad och vĂ€lfĂ€rd. Vi behöver alltsĂ„ formulera en ny vision om vad som Ă€r ett ”bra liv”. Ett liv som bottnar i globalt hĂ„llbar, klimatsmart vĂ€lfĂ€rd, som omfattar alla och inte lĂ€mnar stora grupper efter sig. Ett samhĂ€lle som lyssnar pĂ„ och utformas för att t.ex. kvinnor som sliter med dubbelarbete, till lĂ€gre lön, just för att de Ă€r kvinnor, ska slippa göra det. Vi behöver formulera en alternativ vision om vad ett bra liv Ă€r. Hur ska ett samhĂ€lle dĂ€r mĂ€nniskor ”fĂ€rdas vĂ€l” se ut? Jag tror pĂ„ ett ”kunskapssamhĂ€lle”, dĂ€r kunskap inte primĂ€rt definieras som teknik och ekonomi – utan som mer handlar om det som Ă€r kĂ€rnan i ett bra liv; en grundlĂ€ggande materiell trygghet, en ekonomisk sjĂ€lvstĂ€ndighet, frihet frĂ„n vĂ„ld och rĂ€tten att inte bli diskriminerad. Det krĂ€ver en ny problembeskrivning, som tar hĂ€nsyn till en bredare uppsĂ€ttning frĂ„gor Ă€n de som idag formuleras av primĂ€rt manliga beslutsfattare, i den begrĂ€nsande termen ”ekonomisk tillvĂ€xt”. Krisen Ă€r en möjlighet att ”tĂ€nka om” kring transporter och bostĂ€der, att seriöst ta upp diskussionen om en fortsatt förkortning av arbetstiden som ett sĂ€tt att modernisera arbetslivet, kopplat till en modern familjelagstiftning med individuell förĂ€ldraförsĂ€kring. Vi behöver ett tydligt samhĂ€llsansvar  mot det vĂ„ld som i 19 fall av 20 enligt WHO Ă€r mĂ€ns vĂ„ld: mot kvinnor, mot mĂ€n, mot barn, osv. I stĂ€llet för spaltkilometer om Anna Anka behöver vi en seriös politisk debatt som erkĂ€nner krisens komplexitet och ser att den bottnar i ohĂ„llbar produktion och konsumtion bland jordens rika. Vi behöver analyser om krisens ursprung och vilka som dragit nytta av den – bl.a. ur ett könsmaktsperspektiv.

KlimatförĂ€ndringar Ă€r inte könsblinda. Förenklat kan man sĂ€ga att mĂ€n i högre grad Ă€n kvinnor bidrar till de klimatförĂ€ndringar som kvinnor i högre grad Ă€n mĂ€n drabbas av. Ambitionen att mĂ€nniskor ska fĂ€rdas vĂ€l genom livets alla skeenden förutsĂ€tter en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar solidarisk finansiering. Vi mĂ€nniskor Ă€r bĂ„de ett ”jag” och en del av ett ”vi”. Vi Ă€r alla bĂ„de individualister och del i ett kollektiv. LĂ€nge har vi intalats att vi bara behöver lita till oss sjĂ€lva och att det Ă€r genom individuella val och konsumtion vi formar vĂ„ra liv och tar vĂ„rt ansvar. HelhetstĂ€nkande och lĂ„ngsiktighet har lyst med sin frĂ„nvaro. Konsekvenserna, överkonsumtion med vĂ€xande hot mot miljö och klimat som följd, kan i sin förlĂ€ngning resultera i allt fler vĂ€pnade konflikter kring allt knappare resurser i form av olja, vatten, gas, mineraler mm. Men vi mĂ„ste inte reducera oss till enbart konsumenter. Vi bĂ€r ett medborgarskap, byggt pĂ„ vĂ€rderingar och visioner, som vi kan anvĂ€nda tillsammans.  I den till synes totala ideÂŽtorka som brett ut sig i det allmĂ€nna politiska landskapet erbjuder feminismen ett brett upplagt alternativ, som inte bara kan möta krisen utan ocksĂ„ ge hopp om en rĂ€ttvis, hĂ„llbar framtid, dĂ€r makt och inflytande inte bottnar i om du Ă€r man eller kvinna. Att fortsĂ€tta som tidigare betyder att klyftorna vidgas. De rikaste (företrĂ€desvis mĂ€n) kommer att satsa pĂ„ att nÄ en allt högre Ă„lder – medan de fattigaste, kvinnorna, fortfarande köar för att hĂ€mta vatten ur sina förorenade brunnar.

Gudrun Schyman, Talesperson för Feministiskt initiativ