Monday March 1st 2021
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

Latinamerika militariseras

Noam CHomsky

Noam Chomsky

Amerikas förenta stater grundades
som ett ”gryende imperium”, som
George Washington kallade det.
Att erövra landets territorium var
ett storslaget imperialistiskt företag.
Ända frĂ„n nationens tidigaste
dagar har det varit ett viktigt mÄl att
kontrollera det vÀstra halvklotet.
Latinamerika har fortfarande
högsta prioritet i USA:s globala
strategi. Om man inte har kontroll
över Latinamerika, kan man inte
heller vÀnta sig att uppnÄ en fungerande
ordning pÄ andra stÀllen i
vĂ€rlden”, konstaterade president
Richard M. Nixons nationella sÀkerhetsrÄd
1971, nÀr den amerikanska
regeringen planerade att störta
Salvador Allendes regering i Chile.
PĂ„ sista tiden har USA:s bekymmer
för vÀstra halvklotet blivit allt
större. Integrationen i Sydamerika
ökar, en grundlÀggande förutsÀttning
för oberoende. Fler internationella
kontakter har knutits dÄ
Sydamerika tagit itu med sina stora
interna problem. Det största av
dem Àr den rika, europeiserade minoritet
som styr över en ocean av
elÀnde och lidande.
Saken drevs till sin spets för ett
Ă„r sedan i Bolivia, Sydamerikas
fattigaste land, dÀr ursprungsbefolkningen
Är 2005 röstade fram
en president frÄn sina egna led,
Evo Morales.
I augusti 2008, nÀr Morales segrat
i en förtroendeomröstning, tog
oppositionen, den USA-stödda eliten,
till vÄld. Det ledde till en massaker
pÄ inte mindre Àn 30 regeringstrogna.
Den nyligen bildade Sydamerikanska
unionen (UNASUR) kalïżœ-
lade dÄ till ett toppmöte. Deltagare
var representanter frÄn alla lÀnder
i Sydamerika och de förklarade att
de fullt och fast stödde president
Evo Morales konstitutionella regering.
En övervÀgande majoritet tillerkÀnde
honom fullt mandat.
För första gÄngen i Sydamerikas
historia beslutar lÀnderna i regionen
sjÀlva hur problem skall lösas,
utan inblandning frĂ„n USA”, observerade
Morales.
Noam Chomsky
Noam Chomsky Àr professor emeritus i lingvistik
och filosofi vid Massachusetts Institute
of Technology i Cambridge, Mass.
Ännu en manifestation: Ecuadors president
Rafael Correa har lovat att den amerikanska militÀrbasen
i staden Manta skall stÀngas. Det Àr
den sista militÀra basen i sitt slag som Àr öppen
för USA i Sydamerika.
I juli beslöt USA och Colombia i en hemlig
överenskommelse att USA fÄr anvÀnda sju militÀra
baser i Colombia.
Det officiella syftet med överenskommelsen
Àr att bekÀmpa narkotikahandeln och terrorism,
men högt uppsatta colombianska militÀra och
civila ÀmbetsmÀn som har erfarenhet av förhandlingar
har sagt till nyhetsbyrÄn AP att avsikten
Àr att göra Colombia till ett regionalt centrum
för Pentagons verksamhet.”
Överenskommelsen uppges innebĂ€ra att Colombia
fÄr tillgÄng till amerikanskt krigsmateriel.
Colombia Àr redan den största mottagaren av
amerikanskt militÀrt bistÄnd (bortsett frÄn Israel
– Egypten, som Ă€r en kategori för sig).
Colombia innehar utan konkurrens vÀstra
halvklotets rekord i brott mot mÀnskliga rÀttigheter,
efter krigen i Centralamerika pÄ 1980-talet.
SamhÀllsforskare har lÀnge noterat sambandet
mellan bistÄnd frÄn USA och brott mot
mÀnskliga rÀttigheter.
AP citerade ocksÄ ett dokument frÄn april i
Är dÀr USA:s Kommando för strategisk lufttransport
föreslÄr att basen i Palanquero i Colombia
skulle kunna bli en plats för sÀkerhet i
samarbete.”
Enligt dokumentet ”kan nĂ€stan halva kontinenten
nÄs frÄn Palanquero med ett C-17-plan
(militĂ€r transport) utan pĂ„fyllning av nytt brĂ€nsle”.
Detta skulle kunna vara en del av en global
strategi för mellanlandning som bidrar till att
uppnÄ USA:s mÄl i regionen och hjÀlper till med
lufttransporterna till Afrika.”
Den 28 augusti hade Sydamerikanska unionen
ett möte i Bariloche i Argentina för att diskutera
amerikanska militÀrbaser i Colombia.
Efter en intensiv debatt sammanfattades mötet
med en deklaration att Sydamerika mÄste
bevaras som ”en region i fred” och att frĂ€mmande
militÀr inte fÄr hota suverÀniteten eller integriteten
i nÄgot av Sydamerikas lÀnder. Man gav
ocksÄ det sydamerikanska FörsvarsrÄdet i uppdrag
att granska dokumentet frÄn Kommandot
för strategisk lufttransport.
Det officiella syftet med militÀrbaserna har
kritiserats. Morales sade att han har sett amerikanska
soldater tillsammans med bolivianska
trupper öppna eld mot medlemmar i hans fackförbund
för koka-odlare.
”SĂ„ nu heter det att vi Ă€r knarkterrorister”, fortsatte
han. NĂ€r de inte kan kalla oss kommunister
lÀngre, sÀger de att vi Àr upprorsmakare,
sedan narkotikahandlare
och, efter 11 september-attackerna,
terrorister. Han varnade
för att historien om Latinamerika
upprepas.”
Det yttersta ansvaret för vÄldet
i Latinamerika ligger hos dem i
USA som anvÀnder olagliga droger,
sade Morales: ”TĂ€nk om Sydamerikanska
unionen skulle skicka militÀra
trupper till USA för att kontrollera
anvÀndandet av droger. Hade
de accepterat det? Knappast.”
Att USA:s rÀttfÀrdigande för sin
drogpolitik utomlands ens tas upp
till diskussion visar Ă„terigen hur
djupt den imperialistiska mentaliteten
Ă€r rotad.
I februari publicerade Latinamerikanska
kommissionen för droger
och demokrati sin analys av USA:s
krig mot drogerna under de senaste
decennierna.
Kommissionens leds av de före
detta presidenterna Fernando
Cardoso (Brasilien), Ernesto Zedillo
(Mexico) och Cesar Gaviria (Colombia).
I analysen konstateras att
kriget mot drogerna varit ett totalt
misslyckande och man yrkade pÄ en
radikal förÀndring i instÀllningen till
problemet. Man vill komma bort frÄn
vÄldsaktioner, bÄde hemma och utomlands,
och i stÀllet vidta mycket
billigare och mer effektiva ÄtgÀrder
– förebygga och behandla.
Kommissionens rapport, precis
som tidigare studier och historiska
fakta, hade ingen mÀrkbar
verkan. FrÄnvaron av gensvar
bekrÀftar den sjÀlvklara slutsatsen
att drogbekĂ€mpning”, precis
som brottsbekÀmpning och
terroristbekĂ€mpning”, har andra
mÄl Àn dem man officiellt angett.
Följderna bevisar detta.
Under de senaste tio Ă„ren har
USA ökat sitt militÀra stöd och sin
utbildning av latinamerikanska officerare
i lÀtt infanteritaktik i syfte
att kvĂ€sa radikal populism – ett uttryck
som i latinamerikanska sammanhang
fÄr en att rysa.
Den militÀra utbildningen har
flyttats frÄn amerikanska utrikes
departementet till Pentagon och
pÄ sÄ vis finns det varken tillgÄng till
mÀnskliga rÀttigheter eller demokrati
som dÄ man arbetade under
kongressens överinseende. Visserligen
talade alltid bÄde de mÀnskliga
rÀttigheterna och demokratin
med svag röst, men de hade Ätminstone
en viss avskrÀckande effekt
pÄ de allra vÀrsta illdÄden.
USA:s fjÀrde flotta, som upplöstes
1950, Ă„terinsattes 2008, kort
efter Colombias invasion av Ecuador.
FjÀrde flottan har Karibiska havet,
Central- och Sydamerika och
vattnen dÀromkring som sitt ansvarsomrÄde.
FjĂ€rde flottan utför ”olika operationer
… bland andra bekĂ€mpande
av olaglig droghandel, sÀkerhetssamarbete,
interaktion mellan militÀra
styrkor, samt bilateral och
multinationell utbildning”, enligt ett
officiellt uttalande.
Militariseringen av Sydamerika
Àr en del av en mycket större plan.
I Irak Àr informationen om vad som
ska hÀnda med de enorma amerikanska
militÀrbaserna i landet
praktiskt taget lika med noll. Man
kan ju förmoda att de kommer att
finnas kvar till insatsstyrkor. Kostnaden
för den gigantiska ambassaden,
en stad i staden, i Bagdad
kommer att stiga till 1,8 miljarder
dollar per Ă„r. Man hade budgeterat
för 1,5 miljarder dollar.
Obama bygger ocksÄ enorma
ambassader i Pakistan och Afghanistan.
USA och Storbritannien krÀver
att den amerikanska militÀrbasen
pÄ Diego Garcia i Indiska oceanen
skall undantas frÄn den planerade
kÀrnvapenfria zonen i Afrika, pÄ
samma sÀtt som USA:s baser Àr
undantagna frÄn liknande zoner i
StillahavsomrÄdet.
Kort sagt sÄ kan inte ÄtgÀrderna
som vidtagits mot en vĂ€rld i fred”
rÀknas in i den förÀndring som du
kan tro pĔ, som Obama hade som
slogan i sin valkampanj.