Wednesday September 22nd 2021
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

WARHOL MÖTER GATUKONST

Twxt: C-J CHARPENTIERHösten pÄ Arken har vigts helt Ät Andy Warhol (1928-1987) och Jean-Michel Basquiat (1960-1988) jÀmte det samarbete som uppstod mellan dem 1983-1985, sedan Warhols gallerist Bruno Bischofberger föreslagit att de bÄda skulle börja mÄla tillsammans. Vilket resulterade i omkring hundra gemensamma arbeten.

Scenen var New York, och hÀr möttes tvÄ skilda temperament: nestorn och popkonstnÀren med sin nÀrmast industriella produktion, och den unge rastlöse graffitimÄlaren vars etniska bakgrund förenade Haiti med Puerto Rico.

För Basquiat – pĂ„ rymmen hemifrĂ„n – började allt med sprejburkar pĂ„ nedre Manhattan 1976, följt av spirande framgĂ„ngar med en sorts neo-expressivt mĂ„leri i en tid nĂ€r konstmarknaden antog hysteriska proportioner. Basquiat, som var en stor beundrare av Warhol, kom snart att betraktas som ett underbarn. Hans första utstĂ€llning sĂ„lde slut redan första dagen och inbringade 200 000 dollar, varefter ett hĂ„rt partyliv och en överdos heroin Ă€ndade hans liv. I ateljĂ©n i den stadsdel som kallas NoHo.

Arkens exposé kan ses som en triptyk, ett vÀxelspel mellan klassiska Warholarbeten som bland annat tomatsoppeburken, Mao, Marilyn och Man Ray invid Basquiats egna dukar som exempelvis den skalade bananen Brown Spots som Àr ett förtÀckt portrÀtt av Warhol, blandade uttryck med historiska referenser och den collageartade Eroica, vars bild- och textvÀrld Àr ett snitt genom de tankar som lagrats i konstnÀrens hjÀrna.

FrÄn dessa tvÄ ingÄngar leder utstÀllningen vidare till samarbetsprojekten, dÀr Warhol och Basquiat gemensamt  bearbetade sina dukar med akryl, olja, krita och mixed mediatekniker pÄ ett sÀtt som ÀndÄ möjliggör för betraktaren att urskilja var och ens bidrag.

HĂ€r finner vi ofta typiska Warholmotiv som reklamskyltar, förpackningar och screentryckta mĂ€nniskor, vilka Basquiat ”förstĂ€rkt” genom att addera korta textmeddelanden, gatukonstens klotter och groteska masker med rötter i afrikansk folkkultur. Plus anatomiska detaljer frĂ„n den lĂ€robok i Ă€mnet han som barn fick av sin mor att förströ sig med under viloperioden efter ett benbrott. Eller som i Dollar Sign dĂ€r Warhols dollartecken försetts med en skallerorm av Basquiat, tillsammans med orden DONÂŽT THREAD ON ME (trampa inte pĂ„ mig).

Men det fanns ytterligare en samarbetspartner, representerad med tre arbeten i denna flora av team work, och det var italienaren Francesco Clemente, född 1952 och verksam i New York och Indien. HÀr kanske bÀst representerad i triumviratverket AlbaŽs Breakfast, mÄlat papper monterat pÄ duk, med sjÀlvportrÀtt och stekta Àgg. Till vilka Warhol omisskÀnnligt fogat en tvÀttmaskin och General Electrics logotype.

Sammantaget ger utstÀllningen, med ett sextiotal verk, en konsthistorisk inblick frÄn en kort tid nÀr popkonst mötte en utvecklad form av gatukonst, förenade kommersiella budskap med ett betydligt yngre genius bildsprÄk. AlltsÄ nÄgot att bese under stundande helger!

Idag Àr Basquiat kultförklarad. Med arbeten sÄlda för mellan tio och fjorton miljoner dollar.

KONST

Warhol&Basquiat

– et legendarisk samarbejde pĂ„ laerred

Arken i Ishöj

Till den 12 januari 2012

BILD

I det gemensamma arbetet Art and Hammer (1984) möts Warhol och Basquiat, dĂ€r Basquiat kompletterat Warhol med en grotesk figur och en saxofon – hyllande jazzlegenden Charlie Parker

I mĂ„lningen Eggs (1985) stĂ„r Warhol för Ă€gg och tomater – och Basquiat för kraniet