Wednesday September 22nd 2021
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

KIENHOLZ PÅ LOUISIANA

Text: C-J Charpentier. Den sjuttonde januari 1970 öppnade en bÄde mÀktig och mÀrklig utstÀllning pÄ Moderna Museet i Stockholm. Den hette 11 + 11 TABLEAUX, och var skapad av den amerikanske konstnÀren Edward Kienholz (1927-1994).

Verken som presenterades kan nÀrmast beskrivas som ett antal rum och utkast till rumsliga former, och det som mötte betraktaren var bland annat interiören frÄn en bordell i Nevada, en illegal abortklinik, en rekonstruktion av den berömda baren The Beanery i Los Angeles, ett kopulerande ungt par i baksÀtet pÄ en Dodge -38, en scen frÄn ett mentalsjukhus, och ett flyttbart amerikanskt krigsmonument.

NÄgot liknande hade mig veterligt aldrig visats tidigare i Sverige, och sjÀlv kallade Kienholz sina arbeten för tablÄer.

Idag skulle vi sagt installation men det ordet fanns Ă€nnu inte i svenska sprĂ„ket – dök för övrigt upp i tryck första gĂ„ngen den elfte november 1985; i Göteborgs-Posten.

För egen del blev jag svĂ„rt fascinerad av Kienholz groteskerier, som – för att citera den dĂ„varande museichefen Pontus HultĂ©n – lĂ€mnade relativt fĂ„ oberörda. Och jag blev berörd, hade dessutom sett mitt livs första installationer; utan att ens veta om det.

Edward Kienholz föddes och vĂ€xte upp pĂ„ en bondgĂ„rd i delstaten Washington. Han hade ingen formell konstnĂ€rlig utbildning men lĂ€rde sig dĂ€remot att snickra och sköta allehanda praktiska göromĂ„l hemma pĂ„ gĂ„rden – nĂ„got som kom vĂ€l till pass nĂ€r han efter att ha arbetat som mentalskötare, dansbandsledare, dekoratör och bilförsĂ€ljare flyttade till Los Angeles och öppnade galleri.

VĂ€gen till konsten gick genom ”rester av mĂ€nskliga erfarenheter”, liktydigt med skrot och sopor som han hittade pĂ„ gatorna, och ur detta material uppstod collage och reliefer som senare följdes av hans tablĂ„er.

TablĂ„ernas innehĂ„ll gisslade ofta amerikansk dubbelmoral, och med BaksĂ€tesdodgen bekrĂ€ftade han sin egen kamp mot förljugenheten: bildörren skulle hĂ„llas stĂ€ngd nĂ€r verket visades i Los Angeles – fick bara öppnas för konsthallsbesökare som fyllt aderton Ă„r.

PĂ„ 1960-talet prĂ€glade den sĂ„ kallade rasdebatten stora delar av det amerikanska samhĂ€llet. Ku Klux Klan och extremhögern marscherade, svarta skolbarn bussades till vita skolor, upplopp skakade Ă„tskilliga stĂ€der, och i Memphis mördades medborgarrĂ€ttskĂ€mpen Martin Luther King – i ett land dĂ€r lika rĂ€ttigheter inte var en vedertagen sjĂ€lvklarhet.

Med den skulpturala iscensÀttningen Five Car Stud, utförd 1969-1972, lÄter Kienholz fem vita mÀn fjÀttra och kastrera en svart man pÄ en dammig sandplan i strÄlkastarljuset frÄn fyra dollargrin och en pick up, medan en sjÀtte kumpan hÄller vakt med gevÀr.

Tonen Àr synnerligen rÄ och speglar mörkret i mÀnniskan, och blir dÀrmed ett bÄde tungt och brutalt inlÀgg i den dÄtida debatten. Men kan idag ocksÄ ses som en bild av exempelvis övergreppen i Abu GhraibfÀngelset.

Kienholz installation fick dock inte visas i USA, dĂ€r den bokstavligen blev bortcensurerad – för att nĂ„got senare stĂ€llas ut pĂ„ Documenta i Kassel. HĂ€refter vĂ€ntade ett stipendium i Berlin, och ett konstnĂ€rligt samarbete med hustrun Nancy.

HĂ€r kunde historien om Five Car Stud sluta; men sĂ„ icke! Ty verket köptes av en japansk samlare, varefter det – demonterat och packat i lĂ„dor – hamnade i Kawamuramuseets magasin. För att efter nĂ€stan fyrtio Ă„r av glömska renoveras och byggas upp pĂ„ nytt under Nancy Kienholz ledning.

DÀrmed har Kienholz anti-rasistiska kommentar fÄtt sin upprÀttelse. Medan en liten men högljudd del av omvÀrlden alltfort hÄller den vite mannen för överlÀgsen.

Five Car Stud Àr ett obehagligt verk. Tillika stor och samhÀllsengagerad konst. UtstÀllningen, som visas pÄ danska Louisiana,  pÄgÄr till den 21 oktober.

BILD

Edward Kienholz skildrar ett brutalt övergrepp pĂ„ en svart man i skenet frĂ„n förövarnas tĂ€nda billyktor, och skapade dĂ€rmed ett brutalt inlĂ€gg i den amerikanska rasdebatten – nu först kan verket visas offentligt efter att ha legat nerpackat sedan 1972 (Pressbild frĂ„n Louisiana)