Wednesday September 22nd 2021
SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? SĂ€g Ă€r det konstigt att man lĂ€ngtar bort nĂ„gon gĂ„ng? »
För ett ögonblick gladdes jag över en postad inbjudan tills jag insÄg att det var en inbjudan frÄn [...]


Kategorier

U2 / Songs of Innocence

Ok: det Ă€r inte speciellt frĂ€ckt att gilla U2 nu för tiden. Man jag, Ă„ andra sidan, har aldrig brytt mig om vad Harry Boy-resencenterna skriver och tycker, och har heller aldrig haft nĂ„gra ambitioner av att försöka att framstĂ„ som ”frĂ€ck”, utan tog för mĂ„nga Ă„r sedan beslutet om att tycka precis vad fan jag vill i stort sett om allting, och skriva om det. Jag har följt bandet under större delen av mitt liv och jag gillar folk som engagerar sig och stĂ„r upp för saker och ting, som inte bara sitter pĂ„ sina feta rövar och ironiserar över de som vill förĂ€ndra och i vissa fall rent av, förbĂ€ttra vĂ€rlden, vi fĂ„r ju inte glömma att det Ă€r folk som Ă€r tillrĂ€ckligt galna för att tro att de kan förĂ€ndra vĂ€rlden som faktiskt gör det! Bonos engagemang för tredje vĂ€rlden och fred Ă€r vĂ€lkĂ€nt och bespottat, det Ă€r ju inte frĂ€ckt att försöka hjĂ€lpa folk, som Bob Geldof, Sting med flera faktiskt gör, tycker en del. Jag tycker annorlunda. Jag anser istĂ€llet att alla de som försöker att pĂ„ sitt lilla vis förbĂ€ttra vĂ€rlden gör en god sak. Har man haft en sĂ„ pass lĂ„ng karriĂ€r som U2 Ă€r det klart att det gĂ„tt upp och ned, sĂ„vĂ€l musikaliskt som försĂ€ljningsmĂ€ssigt, och samma kritiska röster som velat göra gĂ€llande att U2 inte förnyar sig joddlar i falsett nĂ€r Stones kommer dragande med trötta riff och ger ut skivor som ingen orka lyssna pĂ„ tio gĂ„nger. SĂ„ ser det ut, och i detta klimatet förvĂ€ntas U2 slĂ„ knut pĂ„ sig sjĂ€lv för att förnya sig rent musikaliskt, det rĂ€cker inte lĂ€ngre med att skriva lĂ„tar som lĂ„ter som U2, tycks det – ingen linje vid horisonten, alltsĂ„. Är man innovativ blir det naturligtvis spekulationer, U2 slĂ€ppte albumet helt oannonserat gratis pĂ„ iTunes samtidigt som Apple lanserade iPhone 6, ett smart marknadsföringsknep med ett enormt genomslag globalt. Men samtidigt smyger det sig in ett uns av tvivel och en kĂ€nsla av att U2 kanske har dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende och starkt tvivlar pĂ„ sin musikaliska skapande och om folk Ă€r villiga att betala för att ta del av den? Musiken Ă€r gratis men Ă€r en garant för att arenorna kommer att fyllas till sista plats. SĂ„ stora Ă€r de som liveakt. Första lĂ„ten ”The miracle (of Joey Ramone)” Ă€r naturligtvis en hyllning till – enligt mitt sĂ€tt att se pĂ„ saken – en av mina största idoler, jo, jag vĂ€ljer att kalla Joey för idol. En stor sĂ„dan. Min allra största. Jag hade gĂ€rna sett att U2 Ă„tervĂ€nt till Lanois och Eno, jag vet jag vet!, Ă€ven om dessa personer inte direkt toppar listorna med sina produktioner lĂ€ngre. Men de har Ă„ andra sidan en musikalisk förstĂ„else som yngre producenter inte riktigt förstĂ„r hur de ska hantera, det Ă€r nĂ€mligen det som hĂ€nt och hĂ€nde pĂ„ föregĂ„ngaren. HĂ€r Ă€r det producenterna Danger Mouse, Paul Epworth, Ryan Tedder, Declan Gaffney och Flood, varav den sistnĂ€mnda varit involverade med bandet ett tag, som mixtrar med musiken.

Den hĂ€r gĂ„ngen har Bono tagit sikte pĂ„ sina musikaliska förebilder i texterna RefrĂ€ngen pĂ„ lĂ„ten Ă€r kalasbra, dĂ€remot Ă€r jag inte lika förtjust i ”wo-ho”-andet, men det lĂ€r eka maffigt pĂ„ arenorna vĂ€rlden över. ”Iris” Ă€r en ömsint sĂ„ng om Bonos moder som The Edge lindar in i en ocean av reverb och som pĂ„minner i uppbyggnaden om ”Even better then the real thing”, en av plattans starkaste lĂ„tar. Adam Clayton bjuder pĂ„ Ă„rets spĂ€nstigaste basljud i ”Volcano”, en för övrigt svag lĂ„t och jag Ă€r inte riktigt sĂ€ker pĂ„ att jag uppskattar hur de paketerat melodin ”Sleep like a baby tonight” som Ă€r vĂ€rd ett bĂ€ttre öde, Ă€ven om den blommar ut vackert med pianoklink. ÄndĂ„ dras skivan lite grann med ett No line on the horizon-problem, d v s: man bygger sound runt för mĂ„nga halvfĂ€rdiga melodier. Och som svensk strĂ€cker man lite grann extra pĂ„ sig med tanke pĂ„ att Ystadbördiga Lykke Li medverkar i ”The Troubles” hur stort Ă€r inte det?

Men som jag ser pĂ„ saken sĂ„ skulle bandet behöva producerad erfarenhet som kunnat be dem sitta ner i bĂ„ten trots att de musikaliska idĂ©erna Ă€r i gungning. FrĂ„gan Ă€r bara om U2 vet vad den digitala Apple-klockan har slagit – 11 OÂŽClock Tick Tock”, och vad U2 har puls?

3/5

Lars Yngve